Hoppa till huvudinnehåll

31 000 flyr striderna i Wau Silluk

Publicerad 21 mars 2017

Bildspel

Bildspel i fullskärm
De flesta av de som flydde från Wau Shilluk, Sydsudan, lämnade alla sina ägodelar bakom sig.

De flesta av de som flydde från Wau Shilluk, Sydsudan, lämnade alla sina ägodelar bakom sig. I Aburoch sover människor under träden. 

De senaste veckorna har striderna i nordöstra Sydsudan tvingat många människor på flykt. Staden Wau Shilluk ligger öde och tusentals utsatta människor är i akut behov av humanitärt stöd.

Fram tills helt nyligen drev vi ett sjukhus i staden Wau Shilluk, men när striderna närmade sig tvingades vi att evakuera alla på sjukhuset.

– De flesta lämnade alla sina ägodelar bakom sig. De gick i flera dagar för att undkomma våldet och är nu i stort behov av vatten, mat, husrum och läkarhjälp, säger Abdalla Hussein Abdalla, biträdande ansvarig för våra uppdrag i Sydsudan.

För att bistå de tusentals människor som flytt från våldet har vi inlett en akutinsats kring staden Kodok, dit många tagit sin tillflykt. De som har bosatt sig här har mycket lite att klara sig på. I flera veckor har människor i genomsnitt fått klara sig på två liter rent vatten per person. Bland de familjer vi besökt saknar över 90 procent grundläggande förnödenheter såsom skydd mot solen, vattendunkar och kastruller.

“Det var ett svårt beslut att lämna sjukhuset”

Under de senaste två åren har Francis Ronyo arbetat som sjuksköterska på vårt sjukhus i Wau Shilluk. Han fick, tillsammans med resten av den nationella personalen, order om att evakuera till staden Kodok.

Francis RonyoSjuksköterskan Francis Ronyo. Foto: Riaz Hussain/Läkare Utan Gränser.

– Striderna närmade sig staden och den kvarvarande civilbefolkningen hade börjat fly. Vi fortsatte att arbeta tills det var för farligt att stanna. Det var ett svårt beslut att lämna sjukhuset medan vi fortfarande tog emot patienter i kritiskt tillstånd, berättar han.

Personalen bestämde sig för att flytta över patienterna till en traktor med släpvagn och åka med dem till Kodok. På vägen såg de människor som flytt, till fots utan dricksvatten.

– Vi plockade upp några av de sårade och sjuka. Några av våra medarbetare hoppade av släpet för att göra plats för dem. Tyvärr dog en av våra patienter på vägen. Nu ser Francis Ronyo med oro på situationen.

– Här finns det knappt något vatten, få har tak över huvudet eller någon mat. Vi lider, säger han.

Telefonnätet stängdes ner i januari

Francis Ronyos familj bor sedan 2014 i södra delen av Sydsudan, där det är säkrare. Men just nu har han problem att kommunicera med dem.

– Förra veckan cyklade jag 45 kilometer för att ringa ett samtal till min fru och mina barn. Telefonnätet stängdes ner i januari och jag är orolig för deras säkerhet.

För att möta behoven hos de människorna som flytt har vi öppnat ett fältsjukhus i staden Aburoch, där upp till 15 000 personer befinner sig. Vi har också två mobila kliniker söder om Kodok för att stötta befolkningen där. Under de två senaste veckorna har vi i genomsnitt gjort 300 konsultationer per dag. Det är sex gånger fler än vad vi gjorde på Wau Shilluk-sjukhuset innan evakueringen.

Aktuellt om Sydsudan

En gravid kvinna på sjukhuset i Aweil, där Robert Crumb jobbade.
Nyheter från fältet

”Både jag och mamman grät”

"Det mörka vätskefyllda huvudet skvallrade om diagnosen - hydrocefalus."

Läkaren Robert Crumb berättar om en svår förlossning under sitt uppdrag i Sydsudan. Och om ett beslut på liv och död.

Hemfärden är inte längre något abstrakt som ligger långt där framme utan det är verkligen dags att åka hem nu.
Nyheter från fältet

Det har blivit dags att åka hem

Mina kollegor på avdelningarna anordnar en avskedsfest för mig. Vi dricker te och dansar till trummor och jag får en chans att tacka alla ordentligt för vårt halvår ihop. Tacka för allt de har lärt mig, tacka för att de bjöd in mig i sin vardag under det här halvåret. 

Här får jag möjlighet att visa upp mina kunskaper i ballonghundar.
Nyheter från fältet

Ballongterapi

De flesta som kommer till vår tuberkulosmottagning är barn. Det är ingen rolig behandling att ta, så vi gör vad vi kan för att muntra upp barnen när de kommer hit. Ett av sätten vi använder oss av brukar vi skämtsamt kalla BTT- ballon treatment therapy. 

I fokus

Athmahlägret i norra Syrien. En pojke får sin brännskada omlagd.

Syrien

Varför arbetar vi i Syrien?

  • Väpnad konflikt 
  • Flyktingar
Människor på flykt undan våld i Kongo-Kinshasa. Läkare Utan Gränser gör ofta insatser i flyktingkriser.

Flyktingar

Vi arbetar världen över för att bistå flyktingar och internflyktingar med allt från psykologisk vård till livsviktig näringsersättning.

Personal från Läkare Utan Gränser delar ut flytvästar till nödställda.

Medelhavet

Tiotusentals människor flyr från våld och oroligheter i sina hemländer och beger sig iväg på en farlig resa över Medelhavet till Europa.