Hoppa till huvudinnehåll

Att fira jul i fält

Publicerad 27 januari 2017

Bildspel

Bildspel i fullskärm
Jul i Bentiu, Sydsudan.

Jul i Bentiu, Sydsudan.

Tiden i fält går fort. Förutom allt arbete har vi också hunnit med att fira jul här i Bentiu. Även om julen i Sverige känns långt bort så tänkte jag berätta hur mitt julfirande såg ut.

Att vara i fält på julen är speciellt, och alla ansträngde sig lite extra för att skapa en mysig stämning. Lördagen den 24:e var jobbdag som vanligt, men efter 17 satte vi igång. Vi pyntade vår lilla uteplats, risgrynsgröt kokades och glögg improviserades fram. Vi lyssnade på julmusik och berättade om våra olika traditioner i våra hemländer. När det mörknat så tände vi våra ljusslingor och åt den grillade maten som våra kockar lagat till åt oss. Hälften av teamet firar jul den 25:e, så vi valde att spara presentöppningen och julsångerna till söndagen. 

Julbocken i Bentiu, Sydsudan.Vår hemmabyggda julbock! Foto: Johanna Lönn.

Före jul så pratade vi om olika speciella julsaker från våra länder - jag berättade såklart om julbocken. Alla blev väldigt exalterade över konceptet, och det resulterade i att jag och en kollega byggde en egen! Den har nu haft en framträdanden plats bredvid vår kökscontainer och varit föremål för många skratt och fototillfällen. När det var julafton fick den flytta fram till matbordet och stå under vår egengjorda julgran. Bocken har även fått ett liv efter julen då den fick vara med på vår senaste personalfest.

Natten till julafton så hade jag jour på sjukhuset i den närliggande staden. Vi hade haft en lugn kväll fram tills halv nio, när en mamma kommer bärandes på sin fyraårige son. Han har varit med om en trafikolycka, och mamman är väldigt orolig. Pojken är helt lugn, förmodligen chockad. Jag ringer dit en läkare när jag ser hur mycket det blöder från foten, för jag tänker att han kanske måste sys. När vi får av förbandet som de lagt om så inser vi snabbt att vi inte kan göra så mycket för honom här utan han måste opereras. Vi vet att vi inte kan transportera honom dit förens nästa morgon, så vi får göra vad vi kan under natten. Vi tvättar foten så gott det går, ger antibiotika och dropp. Den lille killen börjar återhämta sig lite från chocken och gnyr och gnäller. Vi gör vad vi kan för att smärtlindra, och jag går till honom varannan timme resten av natten för att hålla koll på hans mående, ge mer dropp och smärtlindring.

Så fort det ljusnat så åker vi med honom till sjukhuset där kirurgen möter upp oss. Hon tar med honom in i operationssalen, och vår väntan börjar. Efter att ha tillbringat hela natten med honom och hans närståendes så tänker jag mycket på hur det ska gå. Tack och lov gick operationen bra och han återhämtade sig fint. Det var verkligen den bästa julklapp jag kunde få här! 

Johanna Lönn i Sydsudan

Johanna Lönn

Sjuksköterska

Relaterade nyheter

Den lilla flickan som kom till kliniken i Sydsudan.
Sydsudan

Att hålla flickan vid liv

"En eftermiddag bärs en liten flicka på 1,8 kilo in på kliniken. Hon är en vecka gammal. Kvinnorna som kommer med barnet berättar att modern dött under hemförlossningen."
- Läkaren Marie Inhammar i Sydsudan.

Diabetessjuka Bagat Adshar testar sitt blodsocker på Agok-sjukhuset i Sydsudan.
Sydsudan

När insulinet tar slut tar livet slut

"För sjunde dagen i rad tvingas vi informera patienterna med diabetes som kommer för att hämta sitt insulin att det tyvärr inte kommit någon leverans än. Just nu är det krisläge för det finns inget insulin alls". Svenska läkaren Marie arbetar i Sydsudan.

Roslyn Brooks, läkare från Australien som arbetar på Läkare Utan Gränsers sjukhus i Lankien, Sydsudan
Sydsudan

Ett brev från Lankien

"Att undersöka halsen kan förvärra läget, så den första regeln är att aldrig försöka öppna barnets mun eller undersöka halsen."
- Roslyn Brooks, som arbetar som läkare i Sydsudan.

Lokalanställda Safari, Acheri, Pascal tillsammans med Marie i Sydsudan.
Sydsudan

Att göra skillnad på lång sikt

Det är tisdag eftermiddag och jag håller i en utbildning gällande återupplivnig av nyfödda. På britsen framför mig ligger en docka och all utrustning man behöver. Runt mig står fyra barnmorskeassistenter samlade.