Hoppa till huvudinnehåll

Bakterierna som älskar krigsskador

Publicerad 2 december 2019
En kvinna på kryckor
Foto: Tom Barnes
Faleehas ben sprängdes bort av en landmina i Iraks huvudstad Bagdad.

Ökningen av antibiotikaresistenta bakterier är en ödesfråga som jämförs med klimatet. I Mellanöstern, där krigsskador är vanliga och de utdragna konflikterna har sargat många länders sjukvårdssystem, är antibiotikaresistens ett utbrett problem.

LYSSNA PÅ EN INLÄST VERSION AV ARTIKELN I VÅR PODD "DIREKT AUDIO".

Bakterier finns omkring oss, på oss – till och med inom oss. De flesta är harmlösa, i bästa fall användbara, men vissa bakterier kan bli mycket farliga.

Innan den första antibiotikan upptäcktes för ett sekel sedan dog människor av mindre sår och vanliga infektioner. Upptäckten innebar en medicinsk revolution. Men som alla levande ting anpassar sig bakterier till nya miljöer. Varje gång de utsätts för antibiotika finns det en liten risk att de anpassar sig och överlever.

Överdriven och felaktig antibiotikaanvändning har de senaste decennierna lett till att fler bakterier utvecklat resistens. I Mellanöstern arbetar Läkare Utan Gränser i flera länder som härjats av krig och konflikt.

– En krigsskada löper stor risk att drabbas av en infektion. En kula eller en bit granatsplitter sliter sönder huden, vilket gör att bakterier lätt kan ta sig in. Om du kliver på en landmina blåser dessutom en stor mängd smuts in i det öppna såret, berättar läkaren Jorgen Stassijns, som koordinerar Läkare Utan Gränsers insatser mot antibiotikaresistens.

Kulor och explosioner framkallar ofta allvarliga invärtes skador. Svåra benfrakturer kan exempelvis kräva flera kirurgiska ingrepp, vilket ökar risken för infektion.

Antibiotika används fel

På Läkare Utan Gränsers sjukhus i Amman, Jordanien, erbjuder man krigskirurgi till flyktingar från Syrien, Irak och Jemen. En av patienterna är Waleed, som träffades i en flygattack i den jemenitiska staden Ibb. Ett flygplan öppnade eld mot en byggnad och en vägg rasade ned över honom. Hans käke och ben skadades allvarligt.

Krig trasar ofta sönder ett lands sjukvårdssystem, vilket gör det svårt för patienter att få rätt behandling. Det är flera år sedan Waleed skadades, men han har fortfarande inte återhämtat sig helt. Och inte på grund av skadan som väggen orsakade.

Provtagning på ett lab
Foto: Pascale Marty
Läkare Utan Gränsers labb på sjukhuset i Aden, Jemen.
"Vi analyserar benmärg och mjukdelar. Sedan hjälper vi läkarna att avgöra vad som bör ordineras."

– Jag vårdades först i Ibb och sedan i huvudstaden Sana’a, där jag gick igenom ett antal operationer, berättar han

Waleed remitterades till Läkare Utan Gränsers sjukhus i Amman. Där upptäckte läkarna att han hade en allvarlig beninfektion.

– Personalen berättade att infektionen uppstått för att läkarna i Jemen ordinerat för mycket antibiotika och bakterierna utvecklat resistens mot preparaten, säger Waleed.

Som tur är finns det flera olika typer av antibiotika och resistens mot en sort behöver inte nödvändigtvis betyda att ett annat preparat inte fungerar.

I ett laboratorium kan man avgöra vilken bakterie som orsakat infektionen och vilka antibiotika den är resistent mot. Läkare Utan Gränsers sjukhus i Amman är ett av få i regionen med ett sådant labb.

– Vi analyserar benmärg och mjukdelar från infekterade kroppsdelar. Sedan hjälper vi läkarna att avgöra vilket preparat och vilken dos som bör ordineras, berättar May Al Asmar, laboratorieansvarig på sjukhuset.

Att driva mikrobiologiska labb i instabila länder är inte en lätt uppgift. Även om utrustningen som behövs inte är särskilt dyr eller komplex måste laboratoriet vara ytterst välorganiserat. Det krävs också mycket strikta rutiner och personal med specialistkunskap.

"Tidigare gav vi alltid antibiotika efter en operation, i en till två veckor, men det har ändrats."

Strikta rutiner

Att prover kontamineras med andra bakterier måste undvikas till varje pris. Lika viktigt är det att bakterierna inte lyckas ta sig ut ur labbet, eftersom de potentiellt kan vara väldigt farliga. Läkare Utan Gränser håller på att starta nya labb, samtidigt som man ökar samarbetet med dem som redan finns i regionen.

Att hitta rätt antibiotika är också viktigt för att förhindra att bakterier blir resistenta från första början. Ineffektiv behandling kan starkt bidra till att bakterien utvecklar resistens. Vi utbildar därför sjukvårdsanställda kring hur antibiotika ska användas på bästa sätt.

En av dem är läkaren Marwa Qasim Mohammed.

– Tidigare var vår rutin att antibiotika alltid ska ordineras efter operation, i en till två veckor. Men det har förändrats. Nu har vi gått specialkurser kring resistenta bakterier och lärt oss att följa ett protokoll som specificerar vilken antibiotika som ska användas för olika infektioner.

Minst lika viktigt är åtgärder för att minska smittspridning. Även om omfattande regler kring antibiotikaanvändning kan förhindra att bakterier utvecklar resistens inom sjukhusets väggar, är en del patienter infekterade redan när de skrivs in. Och det är avgörande att de inte smittar andra.

– Hygien är A och O, säger Fatima Salim Younis, smittskyddsansvarig på Läkare Utan Gränsers sjukhus i Mosul, Irak.

Två år efter att intensiva strider utspelade sig i staden saknar många av Mosuls invånare fortfarande tillgång till fullgod sjukvård.

– Min uppgift är att skydda personalen, patienterna och deras familjemedlemmar från att infekteras, säger Fatima.

En operation i en operationssal med fem personer och en patient i
Foto: Pascale Marty
Läkare Utan Gränsers kirurgiska team opererar en svårt skadad patient i Aden.

Patienter kan utgöra fara

Men att etablera ordentliga rutiner för smittskydd är lättare sagt än gjort – särskilt på en plats som är hårt drabbad av våld. Fatima fortsätter:

– Vår kapacitet är begränsad, samtidigt som antalet patienter ökar. Det är i princip omöjligt att använda rätt rutiner fullt ut på en överfull vårdinrättning. På många sjukhus är reglerna inte tillräckligt tydliga eller så implementeras de inte. Det råder även stor brist på utrustning.

Men en av de största utmaningarna utgör patienterna själva.

– De har haft en annan livsstil utanför sjukhuset, säger Fatima.

I många länder i Mellanöstern säljs antibiotika över disk och det krävs inget recept för att köpa preparaten.

– Många patienter är vana vid att sköta sin egen behandling och tror att de kan köpa vilken antibiotika som helst från apoteket för att behandla ett sår eller en infektion, säger Amal Abed, hälsoinformatör vid ett av Läkare Utan Gränsers sjukhus i Gaza.

Sjukhuset behandlar nästan uteslutande patienter som skottskadats under protester vid gränsen till Israel.

– Många klagar om de inte får antibiotika kontinuerligt. Då förklarar jag att antibiotika bara ska ordineras när det är absolut nödvändigt, berättar Amal.

Hälsoinformatörerna spelar en viktig roll i att hjälpa patienter förstå behandlingen och få dem att acceptera de rutiner som är avgörande för att minska smittspridning. En del regler kan verka drastiska – som att placeras i ett ensamt rum, kanske i flera veckor, i stället för att dela en större sal med andra patienter.

– När patienter isoleras blir de oroliga. Men de kan leva normalt och ta emot besökare – de måste bara anta en rad försiktighetsåtgärder. När de förstår att de kan lämna sitt rum om de har sjukhusdräkt på sig och har använt handsprit så accepterar de reglerna.

Amal berättar att han är väldigt glad över att se att de patienter som deltagit i informationsträffar kring smittspridning för vidare kunskapen till nya patienter som skrivs in, och till sina nära och kära.

En patient med en protes leker med ett barn med två kryckor i bakgrunden
Foto: Malak Shaher
Mocktar förlorade halva sitt ben när han klev på en mina. På kliniken i Aden har han fått rehabilitering.

Ett samhällsproblem

Tillbaka i Amman är Waleed på bättringsvägen, men det har tagit otaliga månader av specialistvård.

– Tack vare Gud och läkarnas insatser är jag nu 90 procent friskförklarad, säger Waleed.

Hans och andra patienters möjlighet till effektiv behandling må vara ett framsteg, men det finns många utmaningar kvar att tackla.

– Vårt inflytande över privata vårdgivare är begränsat, och de utgör en stor del av sjukvårdssystemet i många länder, säger Jorgen.

Utmaningen som antibiotikaresistens utgör är inte heller begränsad till sjukvården.

– Den största majoriteten antibiotika används inte ens inom det medicinska området utan inom boskapsuppfödning och jordbruk – områden vi inte arbetar med alls. Det behövs väldigt många fler övergripande insatser mot antibiotikaresistens, säger Jorgen.

Utöver att utöka de medicinska insatserna mot resistenta bakterier satsar Läkare Utan Gränser därför även på att sprida information och bedriva påverkansarbete för att fler aktörer ska se över sin roll i att stoppa ökningen av antibiotikaresistens.

En operationssal där en patient förbereds för operation.

Svåra tider, enkelt val

Krig, kriser och katastrofer avlöser varandra. Det kan kännas överväldigande. Men mitt i allt det svåra finns något enkelt: valet att agera. Tillsammans med dig ger vi sjukvård och humanitärt stöd till dem som behöver det mest.
Bli månadsgivare