Hoppa till huvudinnehåll

”BEFOLKNINGEN TROR INTE ATT DET HÄR ÄR EN RELIGIÖS KONFLIKT”

Publicerad 26 augusti 2014

Bildspel

Bildspel i fullskärm
Patienter väntar utanför en vårdcentral i Akroussoulbak i Ndeles utkanter, Centralafrikanska republiken. FOTO: Ana de la Osada

Patienter väntar utanför en vårdcentral i Akroussoulbak i Ndeles utkanter, Centralafrikanska republiken. FOTO: Ana de la Osada

I Centralafrikanska republiken fortsätter oroligheterna och osäkerheten som inleddes i samband med statskuppen för 18 månader sedan. Omar Ahmed har just återvänt efter att i två månader ha arbetat för Läkare Utan Gränser i staden Ndele i norra delen av Centralafrikanska republiken, en region som länge har försummats av myndigheterna och där det för närvarande bor runt 3000 flyktingar.

Sammandrabbningar mellan anti-Balaka-milis och ex-Seleka har blivit mindre vanliga men förekommer fortfarande. Det gör också angrepp mot civila,  varav några begås av kriminella som agerar ostraffat. Omar Ahmed, fältsamordnare berättar.

Har våldet minskat i norra Centralafrikanska republiken?

– När jag kom hade Läkare Utan Gränsers klinik utsatts för ett våldsamt rån, vilket lett till att vår internationella personal varit evakuerad i flera veckor. Och i mars blev en av våra bilar attackerad på väg tillbaka från några hälsostationer i utkanten av Ndele som stöds av Läkare Utan Gränser. Som en konsekvens av detta gjorde vi inga fler besök. Att brottsligheten är så hög beror på allt som hänt i landet. Många av de ungdomar som är inblandade i rån och våldsamma incidenter hör till lokalbefolkningen och är ofta före detta soldater.

– Under de senaste veckorna har lokal ex-Séléka omorganiserat sig och återtagit kontrollen över området, vilket lett till färre rån och plundringar. Under de senaste två månaderna har det blivit bättre och lugnare men människor är fortfarande rädda, särskilt när de reser mellan städerna.

Befolkningen är trött på våldet och är på sin vakt i det skenbara lugn som råder.

Planerar de som flyttat att återvända?

– De flesta vet att de inte kommer tillbaka. Det finns cirka 3000 flyktingar i Ndele och majoriteten rotar sig där, delvis för att många är muslimer och har familj eller släkt i trakten.

– När massflykten började inleddes var det många som begav sig till Bambari, en stad längre söderut som betraktas som huvudstaden i det Seleka-kontrollerade territoriet. Men de ständiga sammandrabbningarna gjorde att många fortsatte vidare till Ndele.

Konflikten i Centralafrikanska republiken kopplas ofta till religion. Delar invånare denna uppfattning?

 – Vissa politiska och militära ledare har fört fram den idén eftersom det främjar deras syften, antingen genom att tvinga fram en uppdelning av landet eller genom att bidra till deras eget inflytande. Några har även försökt att använda den franska truppnärvaron som ett argument, men befolkningen tror inte på det. Här i Ndele finns en stor muslimsk majoritet och över 15 procent av befolkningen är kristna, och det har inte funnits några religiösa problem. Några av våra egna medarbetare är kristna, och vi har inte identifierat några problem som rör religion.

– Det är sant att det finns andra städer där våldet har varit mer omfattande, vilket skapar förbittring mellan samhällena, men ursprunget till konflikten är inte religiös.

Vilka är de största bristerna i landet när det gäller hälsan?

– Landets folkhälsostruktur har förstörts och sjukvården har fått ett omfattande stöd av Läkare Utan Gränser. Den långsiktiga utmaningen för myndigheterna är att återigen ta sitt ansvar för den offentliga vården. Det finns ett enormt behov av primärvård. Många patienter kommer till oss med diarré och med luftvägs- och hudinfektioner och situationen förvärras under regnperioden på grund av att malariafallen ökar.

– Det behövs även stora insatser när det gäller tillgång till psykologisk hjälp. Den långvariga konflikten börjar få tydliga psykologiska konsekvenser för befolkningen, vid sidan av de redan existerande problemen som könsrelaterat våld.

Relaterade nyheter

Alexander Nyman på neonatalavdelning tillsammans med sjuksköterskorna Joly och Leonel.
Centralafrikanska republiken

Sätesförlossning

“Urgence pour maternité!" Det är sätesförlossning som har pågått en stund. Livmodertappen är fullt öppen men barnet kommer inte ut. Jag är här för att arbeta som ”akutläkare” och min obstetriska kunskap är begränsad.

Kvällsmöte där vi bland annat går igenom säkerhetsläget.
Centralafrikanska republiken

En adrenalinrush

Det är egentligen en bit längre bort de skjuter, men känns som precis intill oss, på andra sidan av muren. Kalasjnikovs och tyngre artilleri ekar i luften. 

Alexander Nyman Centralafrikanska republiken
Centralafrikanska republiken

Inte utan min skateboard

Det är imorgon det bär av.  Mitt andra uppdrag börjar nu på riktigt. Varje vecka i Sverige har varit en transportsträcka till detta ögonblick. Äntligen ska jag ut i fält igen. 

En kvinna som flytt från våldet i Bangassou, Centralafrikanska republiken.
Centralafrikanska republiken

Bangassou har förvandlats till en spökstad

Striderna som bröt ut i Bangassou i Centralafrikanska republiken för snart ett halvår sedan har förvandlat staden till en spökstad. Människor fruktar våldet på gatorna och vågar inte ens ta sig till sjukhuset.