När jag stiger av planet slår Haiti emot mig som en vägg av värme, i dubbel bemärkelse. Passkontrollanterna överröstas nästan av orkestern som med sina karibiska toner inte kan få mig att sluta le, äntligen är jag här!
Vi åker genom ett myller av människor och kaotisk trafik, genom Port au Prince och efter en stund kommer vi fram till huset där jag ska bo - Ti Kay Nou, vårt lilla hus, på Kreol.
Projektet som jag jobbar i, CRUO - Centre de Référence en Urgency Obstétricale, är ett förlossningssjukhus som tar emot kvinnor med svåra gravidtetskomplikationer. På Haiti har en stor andel av befolkningen högt blodtryck, vilket i sin tur kan leda till havandeskapsförgiftnitng under graviditeten. Det är denna patientgrupp som sjukhuset fokuserar på men även andra kvinnor med komplicerade graviditeter skrivs in.
Sjukhuset har drygt 400 anställda så det är mycket att sätta sig in i, många ansikten att lära känna och namn att komma ihåg. Projektet jag har kommit till berör och är tyvärr ständigt aktuellt. Fortfarande dör flera hundra tusen kvinnor årligen i världen i samband med graviditet eller förlossning och nästan 3 miljoner barn dör årligen under sin första månad i livet. Målet med projektet är att minska barnadödligheten och förbättra mödrahälsan på Haiti.
Här på sjukhuset blir det mer uppenbart än någonsin att bakom siffror och milleniemål döljer sig individer. Individer i form av kvinnor och barn som dör fast de skulle kunna räddas.
