Hoppa till huvudinnehåll

”DE HÖGG HENNE MED MACHETE”

Publicerad 7 juni 2012

I östra Kongo-Kinshasa, i Kivu-provinserna, hamnar civilbefolkningen mitt emellan de väpnade grupper och militär som strider mot varandra. Våra patienter och personal vittnar om våldet de ser.

En fembarnsmor, som själv saknar sin man och ett barn efter en attack mot hennes by, berättar om sina föräldrars öde i maj i år:
– Förra månaden attackerades mina föräldrars by. De försökte fly men min mor hann inte undan. De högg ihjäl henne med en machete. Min far sprang men sköts till döds. I deras by hittades elva personer som hade huggits ihjäl med machete.

Långvarig konflikt

Konflikten i Kongo-Kinshasa har pågått i flera år. Under de senaste månaderna har våldet i Norra och Södra Kivu tilltagit. Byar plundras och befolkningen blir omringade. Sedan april har vi behandlat mer än 200 människor men de drabbade är långt många fler. Vår närvaro ger oss en unik inblick i hur civilbefolkningen drabbas.
En flerbarnspappa saknar två av sina barn efter en attack mot hans by i maj:
– En stor grupp attackerade oss och vi sprang därifrån. Jag tog ett barn på ryggen och ett i handen. Min fru bar det minsta. Det är ett krig här och vi vet inte vart vi ska vända oss.
Befolkningen tvingas till flykting- och transitläger, men många gånger har de ingenstans att ta vägen. Tusentals lever inneboende i andra familjers hem där de delar tak och mat. Ännu fler gömmer sig i skogen under presenningar som de täcker av löv för att inte synas utifrån.
Under attackerna plundras och bränns byar. En fyrbarnsmamma berättar:
– Vi flydde precis innan de kom till vår by. Jag gömde mig i skogen med mina barn medan de brände våra hus. Min svåger, svägerska och svärmor brändes alla ihjäl inne i ett av husen.

Rädsla för att söka vård

Till många av våra mottagningar och kliniker märker vi att patienterna anländer alldeles för sent; de anländer i ett livshotande tillstånd. På vägarna är risken att utsättas för våld för stor.
En av våra sjuksköterskor berättar:
– En kvinna fick ett missfall i sitt hem en kväll; blödningen var allvarlig. Kvinnans familj vågade inte ta sig till oss under natten, så de väntade tills morgonen och gick till fots i några timmar till vårt sjukhus. När hon anlände hade hon förlorat för mycket blod, det fanns inget vi kunde göra. Hon dog väldigt snabbt.
Det upptrappade våldet i Kivu-provinserna ger allvarliga humanitära och medicinska konsekvenser för befolkningen i området. I Kongo-Kinshasa gör vi en våra större insatser.
 
I Norra och Södra Kivu-provinsen finns vi på 10 sjukhus, i 31 hjälpcenter, och på 9 hälsoposter. Vi har mobila kliniker, flera kolerabehandlingscenter och beredskap för akutinsatser.

Relaterade nyheter

Ida Moberg utanför barnavdelningen i Numbi, Kongo-Kinshasa.
Kongo-Kinshasa

Skottlossning

"Adrenalinet rusar rejält i blodådrorna och jag kan inte minnas när jag var så rädd senast. Den pågående middagen får abrupt avbrytas och vi skyndar oss istället till säkerhetsrummet."
- Ida Moberg, läkare, Kongo-Kinshasa.

Den pågående regnsäsongen gör vägarna svårframkomliga i den bergiga södra Kivu-provinsen, Kongo-Kinshasa.
Kongo-Kinshasa

Att göra sig förstådd

"Just problem med framkomligheten är en av de största utmaningarna här i den bergiga södra Kivu-provinsen. Den pågående regnsäsongen gör att vägarna är extra svårframkomliga."

Utsikten över Kivusjön, Kongo-Kinshasa.
Kongo-Kinshasa

"Det gäller att vara flexibel"

"Mitt huvud är fyllt av förväntningar inför morgondagens avresa mot byn Numbi i södra Kivuprovinsen. Äntligen är det dags att bege sig ut i fält på riktigt!"

En patient med kolera får vätskeersättning.
Kongo-Kinshasa

Värsta kolerautbrottet på 20 år

Koleraepidemin i Kongo-Kinshasa växer och har nu nått huvudstaden. En tätbefolkad stad utan tillgång till rent dricksvatten och sanitet gör läget extra känsligt. Därför har vi förstärkt vår insats med extra personal på plats.