Det viktiga arbetet för tillgången till läkemedel i utvecklingsländer har drabbats av bakslag. Tio år efter att Dohadeklarationen och Globala fonden för hiv, tbc och malaria inrättades är vi oroade.
Finansieringskrisen i Globala fonden och Indiens ställning som världens apotek är hotad.
Här listar vi tio punkter som är viktiga att hålla koll på i kampen för tillgång till läkemedel 2012.
1. GLOBALA FONDEN
Givarnas stöd till sjukdomar som plågar de allra fattigaste har länge minskat. Men beskedet att Globala fonden ställer in nästa finansieringsrunda kom ändå som en chock. Nu måste länder vänta till 2014 innan de får stöd via fonden.
En alternativ finansiering är den skatt på finansiella transaktioner som föreslagits i EU. Om en del av skatten används för att främja global hälsa kan det få enorm betydelse för fattiga människors tillgång till mediciner.
2. FRIHANDELSAVTAL
Indiens roll som apotek för världens fattiga är åter hotad. För fem år sedan stämde läkemedelsbolaget Novartis landet för att få bort den folkhälsofokuserade. Fallet har nu gått vidare till landets högsta domstol och om Novartis vinner måste Indien utfärda långt fler patent än i dag. Det skulle drastiskt minska produktionen av nya, billiga mediciner.
Samtidigt ställer EU hårdare krav kring immateriell rätt i förhandlingarna om ett frihandelsavtal med Indien. Förhandlingarna har pågått i mer än ett år och EU har släppt vissa krav. Men fortfarande kvarstår en klausul som ger företag rätt att stämma den indiska regeringen om de känner att deras investeringar i landet hotas. En klausul som kan vara ett hinder för regeringar som vill skydda folkhälsan.
3. BROMSMEDICINER
30 år efter att aids bröt ut visar vetenskapliga rön att bromsmediciner inte bara räddar liv. De minskar också smittspridningen med 96 procent.
Nu måste kunskap bli till handling. Enligt Unaids kan sju miljoner dödsfall och tolv miljoner nya infektioner undvikas före 2020 om alla som behöver får behandling före 2015.
Men i dag får bara hälften av dem som behöver det hiv-behandling. Och krisen i Globala fonden har satt målet om en framtid utan aids på spel.
4. VACCINPRISER
2011 publicerade Unicef för första gången priserna på de vaccin som organisationen köper. Listan avslöjade mycket stora prisskillnader mellan olika läkemedelsföretag.
Förhoppningsvis kommer transparensen att göra så att konkurrensen mellan tillverkare ökar och priserna pressas.
5. RESISTENT TBC
De senaste tio åren har cirka fem miljoner människor smittats av resistent tuberkulos. Men bara 1 procent har fått behandling och 1,5 miljoner människor har dött.
Tidigare har det varit svårt att ställa diagnos och tagit flera veckor att få resultat. Men 2011 kom ett nytt test som ger dia¬gnos på under två timmar.
Testet är dyrt men kan leda till att fler får rätt behandling, vilket i sin tur kan öka läkemedelsindustrins möjligheter att ta fram nya behandlingar och pressa priserna. I dag kostar det 30 000 kronor att behandla en patient för resistent tuberkulos. En behandling av vanlig tuberkulos kostar runt 130 kronor.
6. MALARIAMEDICIN
Nya malariamediciner, baserade på artesunate/artemisinin, är betydligt dyrare än äldre, mindre effektiva mediciner.
Därför startade Globala fonden ett subventioneringsprogram (Affordable Medicines Facility-malaria) i åtta afrikanska länder vilket ledde till att priserna sjönk. Tyvärr ledde det också till hamstring som fick priserna att stiga.
7. MEDICINBRIST
Nya behandlingsprogram för Chagas sjukdom har stoppats på grund av brist på benznidazole, det vanligaste läkemedlet mot parasitsjukdomen.
Bristen beror bland annat på låg produktion från Lafepe, Brasiliens statligt ägda läkemedelsproducent.
Efter en internationell protest har Brasilien nu åtagit sig att se till så att produktionen motsvarar efterfrågan 2012.
Vi på Läkare utan gränser vill ha ett varningssystem för att ¬förhindra att situationen med läkemedelsbrist uppstår igen.
8. LÄKEMEDELSPRISER
Hiv-patienter i medel¬inkomstländer som Indien, Brasilien eller Thailand möts av stora prisökningar på läkemedel. Läkemedelsbolag har nämligen börjat exkludera dessa länder från sina standardiserade subventioner vilket gör att läkemedlen blir dyrare.
Detta drag från företag som Viiv, Merck, Johnson & Johnson och Abbott bortser från att många patienter inte har råd att betala mer – även om länderna de bor i fått högre BNP.
9. KVALITET PÅ MATHJÄLP
Varje år skördar undernäring miljontals barns liv, ofta i det tysta. 2011 fick dock undernäringskrisen på Afrikas horn stor uppmärksamhet. Men ofta är mathjälpen till undernärda barn inte anpassad efter barnens behov utan saknar viktiga proteiner och mineraler. Det är viktigt att kunskapen om detta sprids. Glädjande nog var mathjälpen på Afrikas horn av hög kvalitet.
10. HJÄRNHINNEINFLAMMATION
2011 släppte WHO för första gången behandlingsriktlinjer för hjärn¬hinne¬inflammation orsakad av kryptokocker, en av de sjukdomar som dödar framförallt hiv-positiva. Sjukdomen är en svampinfektion i hjärnhinnan som kan leda till döden på en månad. De läkemedel som WHO rekommenderar är dock svåra att få tag på i utvecklingsländer, som länder söder om Sahara.
Varje år dör miljoner människor av smittsamma sjukdomar. Många dödsfall kan undvikas med rätt mediciner. Vi hoppas att 2012 blir ett händelserikt år för den viktiga kampen för tillgång till medicin så att fler människor får den sjukvård de behöver.
Kristina Bolme Kühn, ordförande, Läkare Utan Gränser i Sverige
Publicerades i Dagens Medicin.
