Hoppa till huvudinnehåll

"DET ÄR EN RIKTIG ÖGONÖPPNARE"

Publicerad 3 juli 2012

Anna Zahn har nyligen kommit hem från Sydsudan där det pågår en allvarlig flyktingkris. Här berättar hon om tiden i fält och varför hon gärna vill åka på uppdrag för oss.

I Sverige lever Anna Zahn ett vanligt liv. Hon har familj och barn och anställning som sjuksköterska på ett bemanningsföretag. 
– Jag är inte ung och kan inte, som många andra, leva för Läkare Utan Gränser. Men jag är en rastlös person, och har bestämt att jag vill åka ut ungefär en gång om året, säger hon och menar att hennes flexibla anställning möjliggör arbete på fält.

Såg behov överallt

Intresset för fältarbete har hon bland annat fått från resor hon gjort i olika världsdelar och från känslan av otillräcklighet. Där satt hon i en trygg turistjeep och utanför flockades barn som ofta var sjuka och som tiggde från andra sidan bilrutan.
– Vart jag än åkte såg jag behovet, och som sjuksköterska såg jag även att jag kunde fylla det. Här hemma kan någon alltid ersätta mig, men inte där.

Alltid jour

I maj kom Anna hem från Sydsudan från staden Aweil i nordvästra Sydsudan. Där arbetade hon tillsammans med 20 andra fältarbetare från olika länder på stadens allmänna sjukhus. På sjukhuset bedriver vi ett mödra- och barnavårdsprogram och Anna Zahn var ansvarig för operationsavdelningen.
På avdelningen utfördes kejsarsnitt och kvinnor som fått missfall eller råkat ut för andra gynekologiska komplikationer fick vård. Anna hade alltid jour; i tre månader var hon redo, både natt och dag. I början var det svårt men efter ett tag lärde hon sig behärska situationen.
 
Vad var det bästa med din tid i Aweil?
– Det var något jag inte hade tänkt på tidigare, men vi vårdade väldigt många brännskadade barn. Det finns mycket eld i hemmen i Sydsudan och barn är ju nyfikna. Vi hade väldigt bra rutiner för den vården, och det var underbart att kunna skriva ut friska barn.
Under 2011 var Anna även i Libyen, på sitt första uppdrag för oss. Ett mycket intressant uppdrag enligt henne själv, där hon jobbade i rebellernas fängelser dit Khadaffis anhängare skickades. Människor som egentligen ingen brydde sig om när Khadaffi förlorade makten.
– Jag lärde mig att de inte var några skitstövlar, de var helt normala. Många av dem var helt förtvivlade över att de valt fel sida innan kriget. Men då var det ju den rätta sidan.
 
Vill du åka ut för Läkare Utan Gränser igen?
– Ja, det gör mitt liv så mycket djupare. Det är en riktig ögonöppnare.

Relaterade nyheter

Det nya sjukhuset i Doro, Sydsudan.
Sydsudan

Att bygga ett sjukhus på tre månader

Vi arbetar ofta på avlägsna platser under extrema väderförhållanden där förutsättningarna är långt ifrån perfekta. Byggspecialisten Carlos Cortez berättar om ett nytt projekt som syftar till att förändra den saken till det bättre.

Läkaren Irena Novotna undersöker ett barn i flyktinglägret Yida i Sydsudan.
Sydsudan

"Vi bevittnar många mirakel här"

"Vi hade fått in en flicka med kramper, hon svarade enbart på smärta men hon hade i alla fall puls och andades. Strax efter att vi vänt henne på sidan började hon plötsligt att kräkas." 
– Läkaren Irena Novotna i Sydsudan.

En gravid kvinna på sjukhuset i Aweil, där Robert Crumb jobbade.
Sydsudan

”Både jag och mamman grät”

"Det mörka vätskefyllda huvudet skvallrade om diagnosen - hydrocefalus."

Läkaren Robert Crumb berättar om en svår förlossning under sitt uppdrag i Sydsudan. Och om ett beslut på liv och död.

Fram till februari i år bodde William Nyuon Kuolangi Yuai när han tvingades fly.
Sydsudan

”Han hette Nyadel och blev bara fem år”

"Livet i Yuai före striderna var bra. Men när de attackerade staden tog de all medicin och alla kläder. De brände ner husen, tog boskapen och förstörde till och med brunnarna."
- William Nyuon Kuolang.