Hoppa till huvudinnehåll

Natten mellan den 21 och 22 oktober kommer vi att göra tekniska uppdateringar på vår hemsida. Detta innebär att vår hemsida inte kommer att vara tillgänglig 03.00-05.00 natten mot tisdag.

Dödliga bett

Publicerad 19 september 2019
En egyptisk kobra
En egyptisk kobra
Foto: ISTOCKPHOTO

Ormbettsförgiftning dödar 40 gånger så många människor som landminor. De flesta som drabbas bor på landsbygden, där vägen till vård ofta är lång.

Lyssna på en inläst version av "'Dödliga bett".
Fler inlästa artiklar hittar du här - "Direkt Audio".

Det är nittonde gången tioåriga Awien Maguor tas till operationssalen. Hennes högra arm, skadad bortom räddning, hänger som en lealös stump i en mitella runt halsen. Men hon har åtminstone armen kvar. Och vad viktigare är, hon lever.

För två månader sedan blev Awien biten av en orm när hon låg och sov. Som så många andra ormbitna i Afrika söder om Sahara kunde hon inte få läkarhjälp i tid. Awien bor i byn Rumdong i Sydsudan, långt från en väg och ännu längre från ett sjukhus.

I bondesamhällen som dessa är den första instinkten ofta att behandla förgiftningen på traditionellt sätt. Awiens familj provade flera saker: man skar en groda mitt itu och lade den på ormbettet så att giftet skulle sugas upp, hon fick äta rå äggula och sedan en ört- och fröblandning för att kräkas upp giftet. När inget av detta hjälpte bar Awiens farbror henne på ryggen till närmaste sjukhus. Det tog dem hela natten att komma till Agok, där Läkare Utan Gränser driver regionens enda sjukhus.

Varje år behandlar Läkare Utan Gränsers team i Agok hundratals personer som blivit bitna av giftiga ormar. De flesta patienterna kommer in under regnperioden, då risken att drabbas ökas avsevärt. För att komma undan det stigande regnvattnet tar sig ormarna in i husen, där ungefär hälften av betten sker.

En flicka på en säng med en bandagerad arm
Awien Maguor, 10 år, blev biten av en orm när hon sov under ett myggnät.
Foto: Fanny Hostettler
"Ormbett är de fattigas sjukdom, och läkemedelsföretagen satsar hellre på mer lukrativa läkemedel."

Lång dags färd mot vård

Alla som blir bitna står inför samma problem: var finns hjälp att få? De flesta bor på avlägsna platser och måste resa lång väg för att få hjälp. Under regnperioden, när vägarna kan bli omöjliga att färdas på, blir resvägen ännu längre och det kan ta dagar att nå fram till ett sjukhus.

Över fem miljoner människor blir bitna av ormar varje år och nästan 100 000 dör av betten, varav en tredjedel i Afrika. Jacob Chol Atem, ansvarig vid vår klinik i Agok, förklarar:

– Några kommer in för sent till sjukhuset, andra inte alls. Så vi vet inte den egentliga skadan ormarna orsakar i området. Men vi vet att människor mister livet för att de inte får adekvat vård.

Ormbettsförgiftning måste i de flesta fall behandlas med motgift. Men preparaten är dyra och finns ofta inte att tillgå på många platser. Behandlingen kan kosta flera tusen kronor per patient, mer än en årslön för de flesta, speciellt på landsbygden där majoriteten av de drabbade lever. Ormbett är de fattigas sjukdom, och läkemedelsföretagen satsar hellre på mer lukrativa läkemedel

Motgift slutat produceras

Förr använde vi motgiftet Fav-Afrique, som är effektivt mot tio av de vanligaste ormarna i Afrika söder om Sahara. Men tillverkaren Sanofi-Pasteur beslöt att stoppa produktionen för att det inte var lönsamt nog – sista utgångsdatumen gick ut i juni 2016. Eftersom det inte fanns motsvarande läkemedel fick vi hitta alternativ. Nu använder sjukvårdsteamet i Sydsudan två nya motgift. Atem berättar:

– Förut var det enklare, vi kunde ge samma preparat även om vi inte visste exakt vilken orm som orsakat bettet. Nu har behandlingen blivit mer komplex och vi får anpassa medicineringen utifrån patientens symptom. Men på det stora hela fungerar det, och vi är mycket glada att vi funnit alternativ.

En hydda och ett barn med ett däck
Från den lilla byn Rumdong tar det lång tid att ta sig till regionens enda sjukhus i Agok.
Foto: Fanny Hostettler

Behandling når inte fram

Detta må vara goda nyheter för våra patienter i Agok, men det är inte en långsiktigt fungerande lösning. Det är dessutom svårt för andra än specialister att välja mellan två olika motgift enbart baserat på symptom. Effektivt motgift behöver finnas tillgängligt på alla kliniker i utsatta områden, men det höga priset är ett problem. Det blir en ond cirkel när länder inte har råd att köpa in motgift till sina sjukhus och läkemedelsföretagen inte vill tillverka dem eftersom det finns för få köpare. Resultatet blir att medicinen inte når de behövande.

Även med rätt läkemedel försvåras behandlingen om patienten inte kommer fram till sjukhuset i tid. Fördröjd behandling kan leda till så kallat "kompartmentsyndrom", där svullnaden som giftet orsakar ökar trycket på närliggande muskler och nerver så att blodtillförseln stryps. Utan blod får kroppsdelen brist på syre och näringsämnen. Om svullnaden inte behandlas tillräckligt snabbt kan muskler och nerver skadas permanent. 

En patient med bandage på handen

Alitt, 50:

Jag var ute och jobbade på fältet när ormen bet mig. Jag såg den inte i det höga gräset. Det gjorde väldigt ont. Jag skar mig med ett rakblad där ormen bitit mig och lade en sten i snitten för att driva ut giftet. Sedan fick jag en dryck av krossade frön för att kräkas ut giftet, och provade även att dricka rå äggula. Till slut beslöt vi att jag skulle försöka ta mig till sjukhuset. Det tog mig fem timmar att komma hit.
En flicka med en gipsad arm

Aguek Deng, 14 år, och mamma Achol Ngor:

Aguek hon låg och sov på golvet under myggnätet när hon plötsligt skrek till. Det tog ett tag för mig att förstå vad som hade hänt, eftersom Aguek har en funktionsvariation som påverkar talförmågan. När vi kom till sjukhuset hade svullnaden spridits till axeln och hon fick opereras
En flicka på en sjukhussäng med ett bandagerat ben

Arnal Lual, 13 år, och hennes svåger Paulino Deng:

Arnal lekte utanför grannhuset en kväll när hon råkade trampa på en orm. Två grannar bar hem henne och vi tog med henne till militärbarackerna, där de skjutsade oss med bil till sjukhuset. Men på vägen fastnade bilen i leran i en och en halv timme. Hon blödde, grät och benet svullnade upp. Det tog över två timmar att komma fram till sjukhuset.
En patient på en sjukhussäng pratar med två läkare

Nyandeng Goch, 60:

Jag vaknade av att getterna förde oväsen. Det var runt midnatt, så jag gick upp för att se efter varför de lät och när jag öppnade dörren bet en orm mig. Jag ville inte döda den, eftersom sägnen säger att våra förfäders andar bor i dem. Om jag dödar den, dör jag. Vi grävde ett hål i marken där jag hade min fot i två timmar. Det sägs hjälpa. Efter två timmar beslöt jag mig för att gå till sjukhuset. Jag gick med hjälp av en käpp, vi började gå vid fyra på morgonen och var framme vid soluppgången, halv sju. Jag hade inget annat val än att gå till fots.

Nitton operationer

Vid kompartmentsyndrom är operation nödvändig. I de allvarligaste fallen kan skadan vara så omfattande att patienten förlorar rörelseförmågan. I värsta fall måste den berörda kroppsdelen amputeras. Man uppskattar att ungefär 400 000 människor årligen får permanenta kroppsskador på grund av ormbett.

Awien har varit på sjukhuset i två månader nu. Hennes tillstånd var mycket kritiskt när hon kom in och hon fick tre doser motgift. De första fem dagarna var hon medvetslös, men efter uppvaknandet började hon repa sig. Hon har opererats ett flertal gånger för att avlägsna död vävnad, eftersom musklerna i armen var permanent skadade.

Nitton kirurgiska ingrepp må låta mycket, men familjen ville inte låta amputera armen och bad sjukhuspersonalen göra allt som stod i deras makt. Awien är lyckligt lottad som får sin behandling. Oräkneliga andra förblir utan.

HUR KAN DU STÖDJA VÅRT ARBETE?

Det är tack vare dina och andras donationer som vi kan vara oberoende, neutrala och opartiska – en förutsättning för vårt arbete i konfliktområden. Med ett regelbundet stöd ser du till att vi har resurserna som behövs för att agera snabbt.
Bli månadsgivare nu