Hoppa till huvudinnehåll

En fristad i slummen

Publicerad 28 november 2019
Hälsoinformatören Catherine Ndunge delar ut flyers om kliniken på en av Mathares myllrande gator.
Hälsoinformatören Catherine Ndunge delar ut flyers om kliniken på en av Mathares myllrande gator.
Foto: Sanna Gustafsson

I Nairobis fattiga och utsatta slumområden är det sexuella våldet utbrett. Hårdast drabbas barn och tonåringar. Vi har besökt kliniken Lavender house i hjärtat av slumområdet Mathare.

Det luktar bränt. Både av den svarta röken som pyr ut från bilarna, bussarna och motorcyklarna som trängs på lervägarna och från gatustånden med köttbitar på grillen.

Vår bil passerar rangliga plåtbostäder tätt på rad och ett myller av människor som samlas i gathörnen och kring butiker, frisersalonger och matstånd. Stämningen känns uppsluppen. Men när kvällen kommer kan gatorna här bli mycket farliga. Vi befinner oss i slumområdet Mathare i Kenyas huvudstad Nairobi. Stadsdelen är hem för en halv miljon människor. Det vill säga en tiondel av stadens befolkning – på några få kvadratkilometer.

Marken är fuktig efter den senaste tidens ymniga regn och jeepen har svårt att ta sig fram på det ojämna underlaget. På båda sidorna vägen ligger stora berg av plastpåsar, flaskor och bråte. Även i floden som slingrar sig genom slummen flyter det runt sopor.

Efter en stund når vi en klarlila byggnad med ambulanser parkerade utanför – flera av dem med chaufförer i, redo att rycka ut.

Kliniken Lavender house
Kliniken Lavender house ligger på en av de centrala gatorna i Mathare.
Foto: Fredrik Nerneryd

Ökat våld

Lavender house, som kliniken så passande heter, öppnade 2008. Här kan de som utsatts för sexuellt våld få medicinsk, psykologisk och rättslig hjälp. Man har även ett kostnadsfritt journummer som går att nå dygnet runt.

Det turbulenta valet i Kenya 2007 ledde till en våg av våld i allmänhet och sexuellt våld i synnerhet.

– Antalet sexuella övergrepp ökade med 60 procent här i Nairobi. Hårdast drabbades invånarna i slummen, där levnadsstandarden är låg och den socioekonomiska utsattheten hög. Det är därför vi startade kliniken här, och behoven är fortfarande stora, berättar Cecilliah Gakii, medicinskt ansvarig för projektet.

Teaterföreställning
En viktig del av projektet är att sprida kunskap, bland annat genom teaterföreställningar om sexuellt våld
Foto: Ahmed A Osman
"Innan vi startade projektet fanns det i princip ingen hjälp att få för de som utsatts för sexuellt våld."

Medan vi går in genom de färgglada korridorerna – kliniken är lika lysande lila inuti som utanpå – fortsätter Cecilliah:

– I Mathare och de angränsande slumområdena bor kenyaner som lever på under tio kronor om dagen, men även flyktingar och migranter från Somalia, Burundi och KongoKinshasa. Innan vi öppnade fanns det i princip ingen hjälp att få här.

Och patientskaran har bara vuxit. Under 2018 tog kliniken emot drygt 2 000 patienter, en ökning med en femtedel från året  innan. Över hälften av patienterna är under 18 år, en fjärdedel har inte ens fyllt 12. Det är siffror som är svåra att ta in.

– Det är hjärtskärande. Barnen här har ofta varit tvungna att bli hårdhudade för att överleva i slummen. När vi frågar dem uppger de oftast att de inte utsatts för trauma, även om vi vet att så är fallet. Så det är en utmaning att nå fram till dem och anpassa stödet, säger Cecilliah. 

Slumområde i nairobi
I Nairobi beräknas var tredje person ha utsatts för övergrepp innan sin 18-årsdag. Än högre är siffrorna i slummen.
Foto: Jun Aoki

Snabb hjälp viktig I det lilla väntrummet mittemot receptionen sitter Mary*, som är här för en sista psykologträff. Hon är 26 år och utsattes i början av året för ett övergrepp av en manlig bekant.

– Jag var med om en liknande händelse när jag var yngre och fick ingen hjälp någonstans, trots att jag polisanmälde. Nu hade jag hört att man får bra hjälp på den här kliniken, så jag tog mig hit direkt. Det har varit så skönt att prata med någon professionell om det som hänt. Det har hjälpt mig att fokusera framåt.

Bredvid henne väntar Mercy* med sin femåriga dotter Faith*.

– Utöver det medicinska och psykologiska stödet har vi även fått hjälp med att anlita en advokat. Det har varit ovärderligt, berättar Mercy.

Vi går vidare genom kliniken, där undersökningsrummen och samtalsrummen ligger i fil. Där träffar vi läkarassistenten Selina Nyambu som gör sig redo för dagens första medicinska undersökning.

Det är viktigt att den sker inom 72 timmar efter övergreppet för att behandlingen ska vara effektiv, men också för att hinna samla in avgörande bevismaterial.

Patienterna ges förebyggande hivbehandling, så kallad PEP, och vaccineras mot sjukdomar som hepatit B och stelkramp. Vi erbjuder även dagen efter-piller och remitterar för aborter.

Ett akutfall
Klinikens ambulansservice rycker ofta ut för att ta hand om akuta fall.
Foto: Ahmeda Osman

Jobbet sätter spår

I rummet finns förutom medicinsk utrustning även mat, dryck och leksaker. Selinas arbete handlar i stor utsträckning om att bygga förtroende.

– En del är fortfarande i chock när jag träffar dem. Att genomgå en fysisk undersökning kan vara väldigt svårt när man utsatts för ett övergrepp.

Personalen på Lavender house träffar i snitt varje dag fem personer som utsatts för sexuellt våld.

– Oftast lyckas jag hålla ihop det, säger Selina. Men jag har brutit samman en gång. Det var en treårig flicka som hade utnyttjats av en främling när mamman var på marknaden. Flickan var så illa däran att hon haltade och hennes kläder var helt nedblodade. Jag klarade inte av det, en kollega fick ta över åt mig.

Varje patients livsöde lever kvar hos de anställda. Selina medger att det sätter sina spår.

– I början hade jag mardrömmar. Jag var konstant på helspänn – på bussen, när jag gick över gatan, när jag umgicks med manliga vänner. Jag visste ju genom mina patienter att man kan utsättas när som helst, av vem som helst.

Alla i personalstyrkan erbjuds själva psykologiskt stöd för att förebygga och hantera så kallat sekundärt trauma.

– Det har varit gudasänt. Jag har utvecklat ett mantra – när jag är utanför den här klinikens fyra väggar tänker jag inte på arbetet, säger Selina.

I fallet med den lilla flickan såg Selina och hennes kollegor till att hon fick komma till ett privat specialistsjukhus och opereras för skadorna i underlivet. Flickan och hennes mamma fick även psykologhjälp.

Skuld och skam vanligt 

Selina understryker att möjligheten att kunna spela en avgörande roll för någons välmående överväger det svåra.

– Senast igår sade en patient till mig att hjälpen hon fått här fick henne att glömma det hemska som hänt henne, om så bara för en stund.

Ryktet om Lavender house har spridit sig som en löpeld. Ofta dyker personer som rest långväga upp i väntrummet. Sedan några år tillbaka har man därför börjat utbilda anställda vid fyra offentliga vårdcentraler i områden som angränsar Mathare.

– Det har varit avgörande inte bara för att öka tillgängligheten till vård, utan också för att se till att vår modell kan leva kvar inom det offentliga vårdsystemet, säger Cecilliah.

Patienter i behov av uppföljning bokas in hos någon av de två psykologerna på Lavender house. En av dem är Anne Muthoni, som vi träffar i hennes samtalsrum.

– Vi tar emot de mest ömmande fallen. Det kan gälla exempelvis gravida, minderåriga och flyktingar. Sexuellt våld får ofta konsekvenser för den psykiska hälsan. Många upplever skuld och skam och börjar avskärma sig från allt som normalt sett ger dem glädje. Sömnmönster förändras – man sover för mycket, eller knappt något alls. Många är deprimerade och har självmordstankar, särskilt om det tagit tid innan de sökte hjälp.

 

Informationsaffisch
Informationsaffisch med klinikens journummer, som går att ringa dygnet runt.
Foto: Jean-Christophe Nougaret

Ger patienterna verktyg

Anne betonar att det är viktigt att utbilda familjemedlemmar kring vilka signaler de ska vara uppmärksamma på. Särskilt när det gäller barn, som har svårare att sätta ord på sina känslor och i stället kan bli utåtagerande och aggressiva.

Men det är även viktigt att arbeta med närstående för att bryta stigma.

– Ibland beskyller föräldrar eller vårdnadshavare den som utsatts. Att de gick på fest, var ute sent, eller tog en annan väg hem… Det är ett sätt att försöka bearbeta det som inträffat. Vi utbildar därför närstående i hur de kan stötta överlevaren på bästa sätt.

Patienternas liv har ofta kantats av svårigheter.

– Att utsättas för sexuellt våld kan utlösa tidigare olösta trauman, så vi är beredda på att hjälpa patienterna bearbeta mer än själva övergreppet. Vi fokuserar på övningar som de kan fortsätta med på egen hand, för att öka förmågan att klara av framtida händelser som kan utlösa jobbiga minnen. Normalt sett schemalägger vi fyra sessioner, men med en del patienter har jag tillbringat över ett halvår. Även om vi arbetar fram en avrundningsplan säger vi alltid att om de behöver hjälp i framtiden, om det så är om tio år, kan de alltid kontakta oss.

"Varje gång hälsoinformatörerna har åkt till ett nytt ställe kan vi under de följande månaderna se att antalet patienter ökar från just det området."

Upprättelse är svårt

Många gånger behöver patienterna också praktisk hjälp och där kommer projektets socialarbetare in i bilden. Det kan handla om barn som behöver placeras på barnhem eller kvinnor som behöver skyddat boende från en våldsam partner.

– Det har varit viktigt att knyta till oss ett starkt nätverk av aktörer som vi kan hänvisa till. Sexuellt våld är ett alltför stort samhällsproblem för att bara en organisation ska kunna lösa det, säger Cecilliah.

Om de fysiska skadorna är omfattande remitteras patienter till Nairobis offentliga sjukhus eller privata vårdinrättningar. Flyktingar kopplas ofta ihop med andra hjälporganisationer, som FN:s flyktingorgan UNHCR.

Utsatta kan även behöva juridisk hjälp, då det många gånger är svårt att få förövaren fälld.

Kliniken sammanställer alltid ett officiellt medicinskt certifikat, med samtligt bevismaterial, som kan användas i rätten.

– Fall som involverar minderåriga brukar i princip alltid leda till fällande dom. Det är svårare för vuxna. De tvingas ofta utstå stigmatiserande och fördomsfulla frågor i rätten. För att ge överlevare större chans att utkräva rättvisa rycker personalen på Lavender house ofta in som expertvittnen. En stor del av bevisningen kommer från våra undersökningar. Vi har även förbättrat samarbetet med polisväsendet. Numera är de flesta hänvisningar till kliniken från polisstationer,  berättar Cecilliah.

Hälsoinformatörer i Nairobi
Hälsoinformatörerna David Kanguto och Esther Mbula tar täten under dagens informationsinsats.
Foto: Sanna Gustafsson

Bryter stigma

Senare träffar vi Läkare Utan Gränsers uppsökande team som gör sig redo för dagens aktivitet. De genomför varje vecka insatser i olika delar av slummen som syftar till att öka kunskapen och förståelsen kring vad sexuellt våld är.

Hälsoinformatörerna deltar också på evenemang som staden genomför och håller dockteaterföreställningar på skolor. Handlingen baseras alltid på verkliga fall, så att den kan diskuteras med barnen efteråt.

– Varje gång teamet har åkt till ett nytt ställe kan vi under de följande månaderna se att antalet patienter ökar från just det området. Ett tydligare kvitto på att våra insatser gör skillnad kan vi knappast få, säger Cecilliah.

Kliniken har även ett samarbete med några av de största radiokanalerna i slummen och har genomfört flera större medvetandegörande insatser, bland annat kampanjen »Don’t excuse abuse« 2016 som också inkluderade en fotoutställning.

De anställda tycker sig märka att stigmat har minskat. Det har blivit lättare att prata om sexuellt våld ute i samhället, även med de som utsatts.

– Det är därför vi kallar dem överlevare och inte offer. Många av våra patienter säger till oss att "övergreppet äger mig inte längre", säger Anne.

*Namnen är utbytta