Hoppa till huvudinnehåll

Flyktingar allt mer utsatta i Serbien

Publicerad 27 juli 2016

Bildspel

Bildspel i fullskärm
En familj på flykt till Europa, stängda gränser gör flyktingar allt mer utsatta.

En syrisk familj på flykt längs den osäkra vägen till Europa.

Våldet mot människor på flykt har ökat längs den så kallade Balkanrutten efter att den stängdes i våras. Det berättar våra team på plats. Rutten var en av de få säkra vägarna till Europa för tusentals flyende människor.

Den 9 mars 2016 beslutade europeiska ledare att stänga den så kallade Balkanrutten. Det skedde efter att Kroatien, Makedonien och Slovenien tidigare stängt sina gränser för människor på flykt.

ska de fortsätta sin fruktansvärda väntan eller utsätta sig för mer våld och övergrepp? Simon Burroughs, vår landansvarige i Serbien

Vissa europeiska ledare hävdar att stängningen har löst en del problem men det humanitära läget på Balkan är fortsättningsvis dåligt. Hundratals utsatta människor är strandsatta i Serbien, Makedonien och Bulgarien. De försöker antingen ta sig till sina slutdestinationer med hjälp av människosmugglare eller så sitter de fast i transitområden vid den serbisk-ungerska gränsen.

Ungern allt mer restriktivt

Våra team i Serbien säger att de försämrade humanitära och medicinska förhållandena är direkt kopplade till gränsrestriktionerna.

– Allt fler patienter berättar om våld och övergrepp. De har fysiska trauman efter våld som de säger att ungerska myndigheter utsatt dem för. Vi fördömer våldet och uppmanar de ungerska myndigheterna att vidta åtgärder för att stoppa dessa handlingar, säger Simon Burroughs, vår landansvarige i Serbien.

Möjligheterna att ansöka om EU-visum i Ungern har kraftigt försämrats under de senaste månaderna. I början av juli utökades gränskontrollerna till ett åtta kilometer stort område på den ungerska sidan av gränsen. Det gör det enklare att fösa människor tillbaka till Serbien. Dussintals strandsatta familjer står inför ett svårt dilemma: ska de fortsätta sin fruktansvärda väntan eller utsätta sig för mer våld och övergrepp längs farliga smugglingsrutter?

Myndigheternas våld ökar

Sedan april har vi behandlat 188 personer som överlevt traumatiska händelser och våld som tortyr, fängslande, kidnappning och sexuellt våld från smugglare, polis eller andra flyktingar. Andelen sådana konsultationer har mer än fördubblats sedan mars. 65 procent av dessa patienter säger att de utsatts för våld av uniformsklädda personer i Ungern, medan 35 procent säger att våldet beror på stölder, smugglare eller andra flyktingar.

– Vi är extremt oroade för att Ungerns beslut leder till ökat våld mot migranter som allt oftare behandlas som kriminella, säger Simon Burroughs.

till europeiska ledare: skapa säkra och lagliga vägar för de människor som söker skydd. Simon Burroughs, vår landansvarige i Serbien

Omänskligt gränsområde

Begränsningarna har också spätt på oron i transitområdena på gränsen mellan Serbien och Ungern. Där driver vi flera mobila kliniker som erbjuder sjukvård, psykologiskt stöd och grundläggande sanitet.

– Förhållandena här är omänskliga. Familjer bor i olämpliga tält utan duschar, rent vatten eller grundläggande service. Vi har i flera månader vädjat till serbiska myndigheter men väldigt lite har blivit bättre. Människor är desperata och det inverkar direkt på deras fysiska och psykiska hälsa, säger Simon Burroughs.

Stängda gränser ökar psykisk ohälsa

– Vi har sett en stadig ökning av medicinska tillstånd som visar hur restriktiva gränsregler påverkar psyket: depression, posttraumatisk stress och ångest, säger Simon Burroughs.

Nästan var tredje patient har diagnostiserats med depression: andelen steg efter mars i år till 31,2 procent jämfört med 26,7 procent i oktober 2015. Även andelen patienter med posttraumatiskt stressyndrom ökade (från 14 till 15,9 procent) såväl som andelen patienter med ångest (från 3,8 till 6,6 procent). Ökningen inträffade samtidigt som de nya gränsreglerna infördes i mars.

Dessutom fortsätter vi behandla till exempel hosta och luftvägsinfektioner, magproblem och hudsjukdomar bland flyktingarna.

– Vi upprepar vår vädjan till europeiska ledare: skapa säkra och lagliga vägar för de människor som söker skydd. Den restriktiva politiken vid den serbisk-ungerska gränsen måste ses över och levnadsförhållandena där måste förbättras, säger Simon Burroughs.

Relaterade nyheter

Mellan augusti 2016 och augusti 2017 erbjöd vi psykosocialt stöd till 550 asylsökande i Skaraborgs län.
Sverige

Rapport: Ett liv i limbo

En ny rapport visar att asylsökandes ovissa livssituation i Sverige påverkar deras psykiska hälsa negativt. Vi efterlyser fler insatser för att förbättra det psykosociala stödet till asylsökande.

Sverige

10 frågor till en asylsökande

Nyaz flydde till Sverige för två år sedan. Hans tillvaro här har varit en berg- och dalbana: han har flyttats runt mellan boenden, slängts mellan hopp och förtvivlan. Nyaz är orolig för att utvisas men försöker fokusera på skolan och på att lära sig nya saker. 

Situationen på de grekiska öarna är särskilt farlig för små barn som är mer känsliga för svåra väderförhållanden.
Grekland

Grekland: risk för människors hälsa och liv

För andra vintern i rad lever tusentals män, kvinnor och barn på de grekiska öarna under ovärdiga och hälsovådliga förhållanden. Vi utökar vårt humanitära arbete och uppmanar samtidigt EU och Greklands myndigheter att omedelbart flytta människor till fastlandet.

Kulturtolken Sanna Basyouny berättar om våra psykosociala aktiviteter för tre kvinnor från Syrien och Irak på ett asylboende.
Flyktingar i Europa

De bryter språkliga och kulturella barriärer

Kulturtolkar spelar en nyckelroll i vårt arbete med psykisk hälsa hos asylsökande. Med kulturtolkarnas hjälp kan våra rådgivare lättare förmedla det psykosociala stöd som hjälper asylsökande att utstå en livssituation präglad av ovisshet och oro.