Om inte insatser för stoppa hiv snabbt utökas i Väst- och Centralafrika kommer de globala målen att tygla hivepidemin till 2020 inte uppnås. Det varnar Läkare Utan Gränser för i en rapport som släpps idag.
Läkare Utan Gränser uppmanar FN-organ, europeiska biståndsgivare, Globala Fonden och PEPFAR samt de berörda regeringarna och civilsamhällesorganisationer att snabbt utveckla och genomföra en plan för hur livräddande hivbehandling kan utökas i länder där mindre än en tredjedel av människor i behov får behandling.
– De länder som har halkat efter vad gäller hivarbetet har nu ett gyllne tillfälle att öka takten när de globala ambitionerna vad gäller att utöka hivinsatser förnyas, säger Anna Sjöblom, medicinsk humanitär rådgivare för Läkare Utan Gränser i Sverige.
– Men länderna klarar det inte helt själva. Om vi nu är seriösa med målet att besegra aids så måste alla hjälpas åt så att människor som lever med hiv, även de som just nu är de mest försummade och utsatta, får tillgång till hivbehandling.
Studie kring varför få får behandling mot hiv
I rapporten “Out of Focus: How millions of people in West and Central Africa are being left out of the global HIV response” har Läkare Utan Gränser tittat på orsakerna till varför så få har tillgång till behandling i en stor region bestående av 25 länder. Rapporten innehåller även detaljstudier från tre länder - Centralafrikanska republiken, Kongo-Kinshasa och Guinea.
– Den rådande trenden är att internationella organisationer fokuserar på länder med hög sjukdomsbörda och så kallade hiv “hotspots” i Afrika söder om Sahara. Då riskerar man att förbise vikten av att se till att alla i behov får behandling i regioner där antiretroviralbehandling inte är vanligt förekommande, säger Erik Goemaere, läkare och hivexpert hos Läkare Utan Gränser.
Väst- och Centralafrika anses vara en region med låg förekomst av hiv – endast 2,3 procent av befolkningen lever med viruset. Det är ändå tre gånger högre än förekomsten totalt i världen på 0,8 procent. Men även om den genomsnittliga förekomsten kan verka låg så står regionen för en av fem nya hivinfektioner globalt sett samt ett av fyra aidsrelaterade dödsfall och nära hälften av alla barn som föds med viruset. Och orsaken till detta är att få som är i behov av hivvård har tillgång till den.
Stigma och brist på mediciner stort problem
Rapporten visar att behoven i Väst- och Centralafrika underskattas och att man inte prioriterar hiv som en hälsofråga i regionen. Vägen till att få vård för hivsmittade är en hinderbana som kantas av stigma, tomma lager vad gäller mediciner och patientavgifter som människor inte har råd med. Återkommande utbrott av våld och epidemier kan dessutom läggas till de nämnda hindren.
– Behoven i Väst- och Centralafrika är fortfarande enorma. Tre av fyra människor i behov av hivbehandling får ingen – det är fem miljoner av de 15 miljoner människor runt om i världen som borde ha påbörjat behandling till 2020. Att fortsätta försumma denna region är ett tragiskt och strategiskt misstag. Att okontrollerat låta viruset fortsätta döda människor där äventyrar det globala målet om att få bukt med epidemin, säger Erik Goemaere.
Läkare Utan Gränser har arbetat med hiv/aids sedan slutet av 90-talet. Förnärvarande har organisationen över 200 000 patienter under behandling i projekt i 19 länder, främst i Afrika. Det inkluderar hivprojekt i Väst- och Centralafrika som Centralafrikanska republiken, Kongo-Kinshasa, Tchad, Niger och Mali så väl som i länder där behandling med antiretrovirala läkemedel inte är vanligt förekommande som Sydsudan, Jemen och Myanmar.
Väst -och Centralafrika består av 25 länder: Benin, Burkina Faso, Burundi, Centralafrikanska republiken, Ekvatorialguinea, Elfenbenskusten, Gabon, Gambia, Ghana, Guinea, Guinea-Bissau, Kamerun, Kap Verde, Kongo-Brazzaville, Kongo-Kinshasa, Liberia, Mali, Mauretanien, Niger, Nigeria, Sao Tomé och Principe, Senegal, Sierra Leone, Tchad, Togo.
