Hoppa till huvudinnehåll

HÅLL ISÄR HUMANITÄR HJÄLP OCH MILITÄRA INSATSER

Publicerad 21 oktober 2010

Publicerat i Göteborgsposten. Sammanblandningen av militära insatser och opartiskt humanitärt arbete är ödesdiger. Den kan leda till livsfarlig förvirring där hjälparbetare dödas och människor i nöd inte får hjälp, skriver Johan Mast, Michael G Nielsen och Patrice Vastel, Läkare utan gränser.

Det har aldrig varit lätt att ge humanitär hjälp till människor i konfliktområden. På senare år har uppgiften blivit allt svårare, ibland rentav omöjlig. Att hjälparbetare utsätts för hot och riktade angrepp är ingen ovanlighet längre – år 2008 dödades fler hjälparbetare än fredsbevarande soldater, enligt Humanitarian Policy Group.

Ökad sammanblandning

Bakom denna utveckling finns många orsaker. En av de viktigaste är den ökade sammanblandningen av militära insatser och humanitär hjälp. För att vinna civilbefolkningens förtroende deltar militära styrkor till exempel allt oftare i det humanitära arbetet och på samma sätt kan engagemang i internationellt hjälparbete ge pluspoäng på hemmaplan.
 
Den här sammanblandningen är ingen slump. I många västländer, däribland Sverige, Norge och Danmark, är den resultatet av ett målinriktat arbete med syftet att integrera civila och militära insatser.
 
Men humanitär hjälp är per definition baserad på principerna om neutralitet, oberoende och opartiskhet. Ingen militär eller politisk makt i världen arbetar utifrån sådana principer, det finns alltid en politisk agenda bakom.

Livsfarlig förvirring

Enligt en ny undersökning från Läkare Utan Gränser tycker en överväldigande majoritet av allmänheten i Skandinavien att humanitär hjälp ska ges till dem som behöver den mest – det vill säga i enlighet med de humanitära principerna. Samtidigt anser omkring hälften av de tillfrågade att det är självklart att humanitära organisationer ska samarbeta med internationella väpnade styrkor, till exempel i Afghanistan och Irak.
 
I våra ögon är detta ett uttryck för hur politiker och militär misslyckats med att föra fram riskerna med den militär-humanitära sammanblandningen. Vi har hört historier om allt det goda som våra soldater uträttar – däremot väldigt lite om att väpnade styrkors så kallade humanitära insats kan leda till livsfarlig förvirring.
 
Vid ett Nato-möte i Helsingfors i år talade till exempel Sveriges utrikesminister Carl Bildt om ökat samarbete mellan Nato och icke-statliga organisationer: För att komplexa stabiliserings- och statsbyggnadsprojekt av det här slaget ska ha en chans att lyckas måste de otaliga frivilligorganisationerna klara av att arbeta sida vid sida (med Nato med flera) mot ett gemensamt mål.
 
I Danmark talar man i försvars- och utrikesministeriet om samkörning mellan militära och civila insatser, i vilka man också inkluderar humanitär hjälp. Det danska bidraget till de översvämningsdrabbade områdena i Pakistan i augusti i år motiverades med viljan att bekämpa talibanerna.

Humanitära insatsen utgör svärdet

Norges före detta försvarschef Sverre Diesen har sagt om kriget i Afghanistan att i denna typ av krig utgör de militära maktmedlen skölden, medan den civila ekonomiska och humanitära insatsen utgör svärdet.
 
Denna sammanblandning av militära insatser och opartiskt humanitärt arbete är ödesdiger. När de som är inblandade i striderna får intrycket att alla, inklusive de humanitära organisationerna, har ett politiskt mål försvinner handlingsutrymmet för hjälparbetarna. Förlorarna är de människor som för tillfället befinner sig på fel sida av frontlinjen.
 
Ett exempel på vad som kan hända när militären inte längre accepterar den humanitära hjälpens grundprinciper inträffade i augusti 2009. Då angrep väpnade styrkor en klinik i Paktika, Afghanistan, eftersom man hade fått information om att en framstående rebelledare behandlades där. Samma månad sade chefen för sjukvårdssystemet i Helmand att folk är rädda och inte vill uppsöka kliniken.
 
Och det finns gott om exempel på hur farligt det kan vara att söka hjälp när de humanitära principerna inte respekteras. I november 2009 hade tusentals familjer med barn samlats för att vaccineras av Läkare Utan Gränser på sju olika platser i norra Kivu i Kongo. När den kongolesiska armén attackerade en rwandisk rebellgrupp som man trodde beblandat sig med civilbefolkningen tvingades de i stället att fly för sina liv.

Visa handlingskraft!

Inom Läkare Utan Gränser uppmanar vi de skandinaviska regeringarna att visa mod och handlingskraft nog att sluta blanda samman militära insatser och opartisk humanitär hjälp:
 
De skandinaviska regeringarna ska aktivt stödja grundprinciperna om humanitära aktörers neutralitet, opartiskhet och oberoende. De måste också respektera att humanitära organisationer har ett annat mandat än militären.
 
De skandinaviska regeringarna måste därför motverka trenden att civila humanitära insatser integreras i militärpolitiska strategier, och motverka att militären i ökad utsträckning har en roll i det humanitära hjälparbetet.
 
De skandinaviska regeringarna måste insistera på de humanitära principerna i EU, FN, Nato och andra internationella sammanhang.
 
Johan Mast
 
Michael G. Nielsen
 
Patrice Vastel

I fokus

Athmahlägret i norra Syrien. En pojke får sin brännskada omlagd.

Syrien

Varför arbetar vi i Syrien?

  • Väpnad konflikt 
  • Flyktingar
Människor på flykt undan våld i Kongo-Kinshasa. Läkare Utan Gränser gör ofta insatser i flyktingkriser.

Flyktingar

Vi arbetar världen över för att bistå flyktingar och internflyktingar med allt från psykologisk vård till livsviktig näringsersättning.

Ett av våra räddningsteam närmar sig en flyktingbåt för att ta personerna till räddningsfartyget MY Phoenix.

Medelhavet

Tiotusentals människor flyr från våld och oroligheter i sina hemländer och beger sig iväg på en farlig resa över Medelhavet till Europa.