I den italienska gränsstaden Ventimiglia samlas människor på flykt som försöker ta sig in i Frankrike. Men på grund av strängare regler har det blivit svårare att ta sig över gränsen. Resultatet är människor som lever i limbo och ofta riskerar livet för att nå sitt mål.
Som en följd av den strängare gränspolitiken i Europa har Ventimiglia blivit den viktigaste transitpunkten i Italien för migranter och flyktingar som försöker nå andra EU-länder. Under sommaren har allt fler människor samlats i staden, med följden att många saknar grundläggande service och tak över huvudet. Sedan slutet av 2016 har vi tillhandahållit mödravård och psykologiskt stöd till de utsatta människorna vid gränsen.
Liksom andra sträckor genom EU utgör gränsen mellan Italien och Frankrike ytterligare ett hinder på människors väg genom Europa. Att olagligt ta sig över gränsen till Frankrike, ofta via farliga rutter, är det enda alternativet för många migranter och flyktingar. Dit hör även gravida kvinnor, hela familjer och ensamkommande minderåriga.
Stor påverkan på den fysiska och psykiska hälsan
För människor som i flera månader, eller till och med år, har levt under stor press utgör de stängda gränserna, bristen på vänligt bemötande och avsaknaden av grundläggande service och sjukvård ännu en påfrestning. Den långvariga vistelsen i Ventimiglia riskerar därför att förvärra deras fysiska och psykiska hälsa. Många försöker korsa gränsen till fots, på riskfyllda gångstigar över bergen eller genom motorvägstunnlar som förbinder de båda länderna. I de flesta fall slutar resan med att de förs tillbaka till Italien. Sedan september 2016 har tolv människor dött när de försökt nå Frankrike.
Usla levnadsvillkor gör migranterna ännu mer sårbara. Federico Saracini, projektkoordinator.
Att befinna sig i detta limbo gör att många drabbas av depression, en känsla av övergivenhet, posttraumatiska symptom, hopplöshet, ångest och i vissa fall psykosomatiska problem. För många innebär de svåra levnadsförhållanden att de återupplever traumatiska händelser de varit med om under flykten, som fysiskt våld och förnedring.
Lokalbor engagerar sig
– Usla levnadsvillkor gör migranterna ännu mer sårbara. Många av dem flyr från hemska situationer i sina hemländer och har upplevt djupgående trauman längs flyktvägen, förklarar Federico Saracini, Läkare Utan Gränsers projektkoordinator i Ventimiglia.
– Det här är effekten av EU:s avskräckande politik - människor riskerar sina liv och tvingas leva under fruktansvärda förhållanden i flera månader.
Sedan 2014, då allt fler började anlända till Italien, är landets mottagningssystem försatt i nödläge och klarar inte av att tillgodose de mest utsatta migranternas behov. Förra sommaren öppnade därför lokalbefolkningen ett tillfälligt boende i Sant Antonio alla Gianchette där familjer, barn och kvinnor får mat och tak över huvudet. I juni i år vistades 444 personer i boendet. Bland dem finns också små barn, som två månader gamla Raheek från Sudan som korsade Sahara och Medelhavet tillsammans med sina föräldrar.
Läkare Utan Gränser tillhandahåller mödravård, sjukvård och psykologiskt stöd samt delar ut mat och andra förnödenheter. Hittills under 2017 har vi haft 1 860 patientbesök. I augusti 2016 öppnade lokala myndigheter ett tillfälligt boende precis utanför staden där endast ensamma män är välkomna. Sedan juni i år tillåts även ensamkommande minderåriga. Men mellan 150 och 300 personer fortsätter att sova utomhus längs floden Roya utan tillgång till grundläggande vård eller tak över huvudet.
