Hoppa till huvudinnehåll

Hivepidemin som ingen vill tala om

Publicerad 3 januari 2017
Foto: Guillaume Binet/MYOP
Fiskare i Katwe, Uganda.

I byarna runt sjöarna George och Edward i Uganda pågår en omfattande hivepidemi. Stigmatiseringen är stor och många fullföljer inte behandlingen. Vi försöker ändra på detta.

Fem kvällar i veckan ger de sig ut på sjön. Två män i varje båt. Har de tur ger natten en bra fångst. Kattfisk, som är en delikatess, och kanske en och annan tilapia. Och fisk betyder pengar. Inte så mycket blir kvar när båthyra och bränsle är betalt. Men tillräckligt för att köpa mat – eller sex av någon av alla de kvinnor som om morgnarna flockas i hamnen.

Här i Kasese i sydvästra Uganda kretsar hela tillvaron kring fisket. Nationalparkerna som täcker stora delar av området må bjuda på spektakulära naturupplevelser och elefanter och flodhästar som kommer traskande i trädgården. Samtidigt innebär de att marken inte får användas till odling.

Dålig tillgång till sjukvård

Fast fisket är inte bara en välsignelse. Det är också en starkt bidragande orsak till att hivepidemin har fått ett så rejält grepp om den här trakten. Exakt hur stor del av befolkningen som har hiv går inte att säga men siffrorna varierar mellan 10 och 22 procent i vissa särskilt hårt drabbade byar, att jämföra med 7 procent i hela Uganda.

– Det här är isolerade områden med dålig tillgång både till sjukvård och till preventiva aktiviteter. Dessutom är fiskeribefolkningen rörlig, på kvällen går de ut i en hamn och nästa morgon går de i land i en annan. Och eftersom de har pengar drar de till sig kvinnor som säljer sex, berättar Erling Larsson, läkare och fram till nyligen medicinsk koordinator för Läkare Utan Gränsers nystartade projekt i området.

Trots många års framgångsrikt arbete i kampen mot hiv är epidemins omfattning i Uganda fortfarande enorm. Runt 1,5 miljoner människor beräknas leva med hiv och de senaste åren har antalet nyinfekterade ökat igen. Ett stort problem är att folk inte testar sig eller söker vård när de känner sig sjuka, säger Erling. Trots att behandlingen är gratis och trots att de flesta ugandier är väl informerade om att det finns livräddande mediciner mot hiv.

De som testar positivt erbjuds stöd och behandling

Med hjälp av hälsoinformatörer från trakten åker team från Läkare Utan Gränser runt i byarna, knackar på varje dörr och uppmanar folk att testa sig, inte bara för hiv utan även för tuberkulos och malaria. Efter en kvart är provsvaret klart, och de som testar positivt erbjuds stöd och behandling. Intresset har varit mycket stort, säger Erling Larsson. Läkare Utan Gränser har också rustat upp flera av de vårdcentraler som finns i området.  Ugandas regering ska så småningom driva vårdcentralerna själv, även om det är en lång väg dit.

Försök att nå de unga

För att nå ut till de unga har vi startat ett ungdomscentrum i staden Kasese. Hit kan ungdomar mellan 10 och 19 år söka sig med allt från snuva till graviditet eller hiv. Här arbetar man också preventivt, med information och utbildning, för att förebygga att ungdomarna smittas. Dessutom genomförs en mängd sociala aktiviteter; det hålls informationskvällar och spelas spel. 

Läs en längre version av den här texten i vår tidning Direkt