I två av Tripolis fattigaste stadsdelar hamnar vanliga människor i korselden varje gång våld bryter ut mellan religiösa grupper. För att söka vård måste de korsa frontlinjen eftersom båda stadsdelarna saknar sjukhus.
Syriengatan i Tripoli i norra Libanon utgör frontlinjen i en våldsam konflikt mellan två stadsdelar. På ena sidan gatan ligger Jabal Mohsen, en stadsdel bebodd av den muslimska minoriteten alawiter. På andra sidan ligger Bab al–Tabbaneh, ett av landets fattigaste områden där det framför allt bor sunnimuslimer.
Båda sidor av gatan kantas av förstörda skyltfönster - spår av en konflikt som pågått i decennier. Men som ett eko av kriget i grannlandet Syrien har våldet mellan de båda stadsdelarna ökat dramatiskt under de senaste två åren.
Fångade i en krigszon
Varje gång sammandrabbningar äger rum fångas invånarna på båda sidor om gatan i vad som närmast kan betecknas som en krigszon. När våldet senast blossade upp i maj 2013 dödades minst 35 människor och mer än 250 skadades. Sedan det syriska upproret började i mars 2011 har mer än 190 människor dödats och 1200 sårats i striderna mellan de två stadsdelarna.
Även om invånarna i de två stadsdelarna tillhör olika religiösa grupperingar liknar de två samhällena varandra när det gäller fattigdom, trångboddhet och de enorma behoven av hälso-och sjukvård. Den senaste tidens massiva inflöde av syriska flyktingar har förvärrat situationen ytterligare för befolkningen. Men man gör ändå sitt bästa för att ta emot flyktingarna.
Grundläggande hälsovård och stabilisering av skadade
Jabal Mohsen består av tät bebyggelse på en sluttning över staden Tripoli. Under sammandrabbningarna stänger affärer och skolor och många invånare stannar hemma från jobbet. Stridsvagnar från den libanesiska armén blockerar Syriengatan i ett försök att skapa fred genom att fysiskt separera de två stadsdelarna.
När alla vägar blockeras blir det nästan omöjligt att ta sig till och från Jabal Mohsen. Människor i området har enorma svårigheter att få tillgång den mest grundläggande hälso- och sjukvård och har inget annat val än att försöka korsa frontlinjen för att få livräddande sjukvård.
- Det finns inga sjukhus här, säger Vidal. En gravid kvinna som ska föda eller en patient i behov av akut medicinsk vård kan bara nå det närmaste sjukhuset i centrala Tripoli genom att ta sig igenom den fientliga stadsdelen, säger Sebastién Vidal, vår projektkoordinator i Tripoli.
I november 2012 började vi arbeta på Jabal Mohsens sjukvårdsklinik, den enda vårdinrättningen i området. När striderna bryter ut ser teamet till att invånarna har kontinuerlig tillgång till grundläggande sjukvård samt stabiliserar de skadade tills säkerhetsläget tillåter att de transporteras ut ur stadsdelen.
Ny klinik full sedan första dagen
I Bab al - Tabbaneh på andra sidan Syriengatan bor 80 000 libaneser, och dessutom ett ökande antal syriska flyktingar. Det här området är ett av de mest eftersatta i landet och tillgången till hälso- och sjukvård är mycket dålig. Vi öppnade en klinik i Bab al - Tabbaneh i april 2013.
- Redan på invigningsdagen var kliniken full av patienter, de flesta av dem kvinnor och barn som aldrig hade haft tillgång till gratis sjukvård, säger Vidal.
På kliniken ger två läkare och två sjuksköterskor kostnadsfri rådgivning och behandling till runt 60 patienter varje dag. Cirka 20 procent av dessa är syriska flyktingar, en särskilt utsatt grupp.
Stöd till syriska flyktingar
Sedan syriska flyktingar började strömma in Libanon i november 2011 har vi öppnat nya medicinska projekt i landet. Det libanesiska samhället har gjort enorma ansträngningar för att integrera och hjälpa flyktingarna, men förmågan att hantera situationen - speciellt i redan fattiga områden som Tripoli eller Bekaadalen – har nått sin gräns.
- Det är väldigt viktigt att hjälpa de syriska flyktingarna, men också att stötta de lokalsamhällen som tar emot dem.
