Hoppa till huvudinnehåll

”Jag kan inte hitta ord som kan beskriva vad jag såg i Rann”

Publicerad 19 januari 2017
Foto: Gianpiero Rastelli/MSF
Alfred Davies, fältkoordinator, överlevde bombningen av Rann och vittnar om skador och kaos.

Alfred Davies är Läkare Utan Gränsers fältkoordinator i Nigeria. Han var i flyktinglägret i Rann när flygattacken från den nigerianska militären skedde och under timmarna som följde. Här är hans skakande vittnesmål.

”Den första bomben föll 12:30 och landade bara några meter från Röda Korsets kontor. Planet vände tillbaka och släppte en andra bomb fem minuter senare.

Jag kontaktade genast resten av teamet via radion och de försäkrade mig lyckligtvis att ingen av dem hade skadats. Vi möttes upp vid tälten som vi hade rest några dagar tidigare. Dussintals skadade började strömma in och flödet av människor fortsatte i timmar.

Det finns inga ord för att beskriva kaoset. Vissa människor hade brutna ben och köttsår, deras tarmar hängde ned till golvet. Jag såg barnkroppar som hade delats itu. Tälten var fyllda med skadade och det fanns knappt något utrymme att röra sig på. Många människor fick stanna utanför, liggandes på mattor under träden.

Det fanns bara en läkare och en sjuksköterska i vårt team, men vi gjorde alla vad vi kunde. Även chaufförerna hjälpte oss. Vi fick också stöd från Röda Korsets personal och militära sjuksköterskor.

Jag såg inte planet och jag vet inte exakt vilken typ av bomb det var. Vi hittade små metallflisor på kropparna. Vad jag såg var obeskrivligt. Inom loppet av en timme hade vi räknat till 52 döda.

Jag tror att vår utdelning av förnödenheter såsom mattor och filtar räddade många människor. Eftersom de stod i kö för att få dem samtidigt som attacken skedde var de inte i den centrala delen av staden och undkom därför bomberna.

Ett tiotal människor dog framför våra ögon 

Det svåraste för vårt team är frustrationen över att inte ha tillräckligt med resurser eller medicinsk utrustning för att rädda fler av de skadade. Ett tiotal människor dog framför våra ögon utan att få den akuta medicinska vård som de så desperat behövde. Det brukade finnas ett sjukhus i Rann, men det skadades i en brand förra året och är inte funktionsdugligt. Staden har sedan dess stått utan några medicinska inrättningar.

Vi var tvungna att lämna tälten vid 18:00 på grund av säkerhetsskäl. Det var väldigt svårt att lämna våra patienter, men Röda Korsets team hade redan börjat att avlasta trycket på oss och ta över.

När jag fick en stund för mig själv gick jag till kyrkogården där begravningarna redan hade börjat. Det var 30 nya gravar – ibland begravdes mödrar och deras barn i samma grav. Det är en tragedi.

Nu såg jag dem gråta samtidigt som de tryckte sig mot hennes orörliga kropp.

Jag besökte också det område där bomberna träffade. De hade släppts på hus. Det är obegripligt. Jag kände igen kroppen av en mor som hade varit hos oss samma morgon. Hennes tvillingar hade fått paket med näringsberikad jordnötskräm eftersom de led av undernäring. Nu såg jag dem gråta samtidigt som de tryckte sig mot hennes orörliga kropp.

Jag kan inte hitta orden.

Vad som ger oss möjligheten att fortsätta efter den här fruktansvärda och traumatiserande händelsen är att veta att vi gjorde allt vi kunde trots att vi inte hade tillräckligt med resurser.

Tre människor från ett företag som vi hade anlitat för att förse lägret med vatten- och sanitetstjänster dog i attacken, och en annan skadades. Det här är väldigt svårt för vårt team eftersom vi haft ett nära samarbete med dem. Allt vi kunde göra för dem var att skicka kropparna till deras familjer.

Vad de överlevande av bombattacken har genomlevt är så svårt, så våldsamt. Rann var deras fristad. Armén som skulle ha skyddat dem bombade dem istället. Vi måste fortsätta finnas vid deras sida.”

Läs vår nyhet "Vi fördömer bombningen av flyktinglägret i Nigeria"

Läkare Utan Gränser fick efter flera månaders försök tillträde till att arbeta i Rann den 14 januari 2017. Där utvärderar vi människors näringsstatus och bedömer deras behov, bland annat om de har tillgång till rent vatten. Vi delar också ut förnödenheter och vaccinerar barn mellan sex månader och 15 år.

En operationssal där en patient förbereds för operation.

Svåra tider, enkelt val

Krig, kriser och katastrofer avlöser varandra. Det kan kännas överväldigande. Men mitt i allt det svåra finns något enkelt: valet att agera. Tillsammans med dig ger vi sjukvård och humanitärt stöd till dem som behöver det mest.
Bli månadsgivare