Våldsamma sammandrabbningar i South Irumu, i Orientale-provinsen i nordöstra Kongo-Kinshasa har drivit över 100 000 människor på flykt. Den humanitära hjälpen på plats räcker inte till för att tillgodose människors mest akuta behov. Nu vädjar vi till parterna i konflikten att respektera civilbefolkningen och sjukvårdsarbetare och efterlyser mer humanitär hjälp till området.
Sedan i slutet av augusti har kongolesiska styrkor (FARDC) och milisgruppen FRPI kämpat om kontrollen över området. Detta har lett till att fler än 100 000 människor nu befinner sig på flykt från sina hem och lever i rädsla för skottlossning och systematisk plundring.
Strider inne på vårdcentral
När intensiva strider i september bröt ut inne på vårdcentralen i Geti, en sjukvårdsinrättning som vi på Läkare Utan Gränser stödjer, dödades en av hälsoministeriets sjuksköterskor. Dessutom skadades tre av de inneliggande patienterna. De senaste veckorna har majoriteten av områdets medicinska anläggningar plundrats och förstörts.
– Den här situationen är oacceptabel. Hittills har vi lyckats fortsätta vårt livräddande arbete och behandla sårade. Men parterna i konflikten måste respektera sjukvårdens integritet, säger Fred Meylan, vår akutsamordnare i Geti.
Sedan tidigare fanns planer på en mässlingvaccinationskampanj men den har vi nu tvingats skjuta upp på grund av konflikten. Vi har även minskat vår personalstyrka i området efter sammandrabbningar i närheten av vår vårdcentral i Geti.
Förebygger epidemier
Sedan våldet intensifierades i slutet av augusti har vi haft fler än 17 000 patientbesök i Geti och Munobi, vi har genomfört 43 operationer på skadade patienter och gjort 17 kejsarsnitt. Vi har dessutom tagit emot 165 patienter för akut- och intensivvård. Utöver det medicinska arbetet i Geti har våra team även distribuerat mer än 100 000 liter vatten per dag till de människor som tvingats fly undan våldet och nu lever i provisoriska läger utan tillgång till dricksvatten. Vi har också byggt fler än 350 latriner för att förebygga risken för de epidemier som kan uppstå under dåliga sanitära förhållanden.
Har lämnat allt
Det humanitära biståndet är långt ifrån tillräckligt, särskilt i de stabila områdena runt Lagabo, Soke, Songolo och Malo dit de första internflyktingarna började anlända i slutet av augusti. Människorna som flytt har lämnat allt bakom sig – sina hus, tillhörigheter, fält och skördar.
– De kämpar varje dag för att tillgodose sina mest grundläggande behov. Idag har majoriteten av dem inte längre tillgång till medicinsk vård. Detta är särskilt oroande eftersom en mässlingsepidemi pågår i en del av regionen sedan flera månader tillbaka. Nu måste det humanitära biståndet stärkas, säger Fred Meylan och tillägger:
– Historien upprepar sig. Återigen är civila de första offren för striderna.
Läkare Utan Gränser har arbetat i Geti sedan 2006 med att bistå människor som flytt striderna mellan soldater och väpnade grupper. Vi har haft en kontinuerlig närvaro i området sedan 2008 och stöttat vårdcentralen och Getis allmänna remissjukhus samt arbetat med de lokala hälsovårdsmyndigheterna.
