Med hjälp av jeep och motorcykel tar sig ett mobilt medicinsk team fram genom ett svårtillgängligt och osäkert område i Kongo-Kinshasa. Längs vägen behandlar de människor som drabbats av sömnsjuka.
Germaine, 24 år, ligger på en brits i en liten, mörk klinik i nordöstra Kongo-Kinshasa. Hon kan inte gå eftersom hon är så yr i huvudet. Hon fick diagnosen sömnsjuka efter att hon blivit biten av en tsetsefluga.
Germain är en av de 42 000 personer som vi under åtta månader strävar efter att testa och behandla för sömnsjuka, en parasitsjukdom som kan leda till döden. Det var i maj 2015 som mobila team bestående av läkare, sjuksköterskor och laboratorietekniker började resa runt i svårframkomliga och osäkra områden nära gränsen till Centralafrikanska republiken. Där besöker de byar där förekomsten av sjukdomen historiskt sett har varit hög.
Min familj förstod inte vad som var fel med mig. De är så lättade att jag nu får behandling och att jag redan mår bättre. Germain
Når ut till nomader och flyktingar
– Vi anstränger oss för att nå människor som bor utanför byarna, säger Rolland Kaya som är ansvarig för sömnsjuke-projekten.
– Vi fokuserar på dem som är mest utsatta och svåra att nå ut till, som nomader och flyktingar som lever ute i skogen. Ett team av hälsoinformatörer reser runt till avlägsna jordbruks- och fiskesamhällen för att upplysa människor om att vi finns i området. Vi uppmanar dem att komma och testa sig eftersom de är i riskzonen för att bli bitna och infekterade av flugorna.
Sedan i maj har vi screenat 12 183 personer varav 91 hittills har fått diagnosen sömnsjuka.
När teamen ändå är i dessa avsides belägna områden passar de på att även ge annan sjukvård som till exempel malariabehandling, framförallt till gravida kvinnor och barn under fem år. Sedan i maj har vi behandlat över 6 800 personer för malaria.
För yr för att kunna arbeta
Tidiga symptom på sömnsjuka är feber, huvudvärk, ledvärk och klåda. De mediciner som används för att behandla personer i ett tidigt stadium av sjukdomen är lätta att använda och inte heller skadliga. Ju tidigare sjukdomen diagnosticeras desto större är chanserna att botas.
I det andra stadiet påverkar parasiterna hjärnan och det centrala nervsystemet och det är då de tydliga tecknen på sjukdomen uppenbarar sig. Ett av symptomen är rubbade sömncykler vilket har gett sjukdomen sitt namn.
För Germain började symptomen dyka upp för tre månader sen, efter att hon fött sitt tredje barn. Hon drabbades av trötthet och svindelanfall och kunde inte längre arbeta ute på fälten.
– Jag var så yr att jag föll till marken. Jag hade ingen energi, jag kunde inte äta och fick bara i mig små klunkar vatten, berättar hon.
Germaine kommer att vara kvar på kliniken i sju dagar medan hon får injektioner.
– Min familj förstod inte vad som var fel med mig. De är så lättade att jag nu får behandling och att jag redan mår bättre.
Sömnsjuka på tillbakagång
Sömnsjuka drabbar miljoner människor i 36 länder i Afrika söder om Sahara. De flesta bor på landsbygden där det kan vara svårt att få tillgång till sjukvård. Många har också lämnat sina hem på grund av krig och fattigdom. Alla dessa faktorer gör det svårt att övervaka, diagnosticera och behandla sjukdomsfall.
Men under det senaste decenniet har antalet fall av sömnsjuka runt om i världen minskat och behandlingarna har förbättrats.
Läkare Utan Gränser har behandlat sjukdomen i 25 år i Kongo-Kinshasa, Centralafrikanska republiken och Sydsudan. Våra team har noterat att människor i Kongo-Kinshasa blivit alltmer medvetna om farorna med sjukdomen. Beteendeförändringar som kan länkas till det osäkra läget i landet har också påverkat nedgången i antal fall.
– Vi tror att minskningen i antalet fall hör ihop med att människor börjar ändra sin livsstil på grund av osäkerheten i området, säger läkaren Turid Piening som är en av Läkare Utan Gränsers hälsorådgivare.
– De överger sina jakt- och fisketraditioner nära floder där tsetseflugor samlas, och odlar närmre sina hem istället.
Men om sjukdomen ska kunna utrotas finns det mycket kvar att göra. Som att ta fram ett lättanvänt snabbtest som kan ersätta komplicerade diagnosprocedurer, och mediciner i form av piller eller vätska som patienterna kan ta med hem. Tills detta har blivit verklighet kommer vi att fortsätta leta upp, testa och behandla människor som drabbas av denna livshotande sjukdom.
