Margareta Varenhed arbetade som personalansvarig på Läkare Utan Gränsers kontor i Centralafrikanska huvudstaden Bangui mellan mars och juni i år. Hon berättar om sina upplevelser.
”Människorna i Centralafrikanska republiken var uppgivna. De accepterade det som egentligen inte går att acceptera: Att väpnade grupper är ute och härjar, bränner byar och slaktar människor med macheter. Regeringen är maktlös och gör ingenting. Människorna har ingen hjälp att hämta. Jag jobbade som personalansvarig på Läkare Utan Gränsers kontor i Bangui. Själv råkade jag inte ut för våldet, men en gång var stridigheterna väldigt nära. Vi skulle gå hem från det huset där vi brukade äta middag, mindre än hundra meter ifrån vår bostad. Precis när vi kom innanför porten till vår trädgård började det skjutas med maskingevär utanför och vi gick in i skyddsrummet. Vi hörde skottlossningar precis utanför muren som omgärdar huset. När vi kom ut senare låg en man ihjälskjuten framför huset och kulorna hade passerat igenom vår mur in i trädgården. Det var otäckt, men det är människornas vardag i Centralafrikanska republiken.”
Här kan du läsa mer om vårt arbete i Centralafrikanska republiken.
