Hoppa till huvudinnehåll

MAYA ÄR BARNMORSKA I AFGHANISTAN

Publicerad 8 mars 2013

1 000. Så många kvinnor dör i barnsäng eller av en graviditetskomplikation varje dag, året runt. De allra flesta skulle överleva om de hade tillgång till förlossningsvård. Idag är det internationella kvinnodagen och vi har pratat med vår barnmorska Maya som jobbar i Afghanistan där mödradödligheten är en av de högsta i världen.

Vad gör du i Afghanistan?
– Jag jobbar som barnmorska på Ahmad Shah Baba, ett distriktsjukhus utanför Kabul. Min främsta uppgift är att vidareutbilda barnmorskorna på sjukhuset och leda arbetet på avdelningen. Vi är 22 barnmorskor som jobbar i skift på sjukhuset och vi kan ha allt från 25 förlossningar en lugn dag till 40 stycken när det är riktigt mycket.

Hur ser situationen ut för gravida kvinnor och mammor i Afghanistan?
– Afghanistan har bland världens högsta mödra- och barnadödlighet. Detta beror till stor del på att kvinnor inte har rätt att bestämma över sig själva, men även för att kvinnor enligt traditionen här enbart kan behandlas av kvinnor. Det finns inte många utbildade kvinnor på grund av långvarig konflikt och att kvinnor inte har fått utbilda sig. Här i Kabul är det ändå jämförelsevis bra, men ute i landet finns det områden som inte har någon kvinnlig sjukvårdspersonal alls.

Vilken är den största skillnaden mellan ditt jobb hemma och det du gör nu?
– Skillnaderna är många, men hemma i Sverige handlar mitt jobb mycket om att ge kvinnan, och partnern, en positiv och minnesvärd upplevelse, medan här handlar det om att inte låta mammor blöda ihjäl eller dö av komplikationer vi lätt kan förhindra. Det vi erbjuder här är ett säkert ställe att föda på.

Vad är den största utmaningen för dig i jobbet?
– Att vara chef! Det är väldigt svårt men jag lär mig varje dag.

Har du någon särskild händelse som du kan dela med dig av?
– Jag tänker på en mamma jag träffade i början av min tid här. Det jag minns starkast var att jag kommer in i förlossningsrummet och ser en träningsdocka som ligger i förlossningssängen, det enda jag ser är dockans bägge ben som ligger i gynsängen. Jag går in i rummet och ser att det inte alls är en docka utan en kvinna och det jag först såg var hennes två benproteser, benproteser som går ända upp till höfterna. Det var då jag förstod vad krig och konflikt betyder... och att jag var i Afghanistan.

Relaterade nyheter

Barnmorskan Mimansa Madheden tillsammans med Aqila, som är ansvarig för fortbildning och klinisk träning på sjukhuset i Dasht-e-Barchi, Afghanistan.
Afghanistan

Den starka känslan av tacksamhet

Så lugnt och sansat som möjligt försökte vi prata med henne, för att informera om de eventuella konsekvenserna, för att förvissa oss om att hon för

På vårt sjukhus i Khost, Afghanistan, har vi i genomsnitt fler än 60 förlossningar varje dag.
Afghanistan

En riskfylld tvillingförlossning

"En dag kom en ung kvinna till oss på sjukhuset. Barnen låg på ett sätt så att de hakade i varandra. De kunde inte komma ut utan hjälp."
- Charlotta Grunewald, gynekolog i Afghanistan.

Barnmorskan Mimansa Madheden på sjukhuset där hon jobbar i Afghanistan.
Afghanistan

Som en bro med många vägar

"Jag får ofta frågan om hur en vanlig dag ser ut för mig här? Det är en fråga som är väldigt svår att svara på – för alla ”vanliga” dagar här är så ovanliga."
- Barnmorskan Mimansa Madheden, Afghanistan.

Välkomstlunch med gamla kollegor i Afghanistan och barnmorskan Mimansa Madheden.
Afghanistan

Kära återseenden!

"Jag kliver ur bilen, med packning och allt. Sen kommer den ena efter den andra, jag vet inte vem som är gladast – de eller jag!"
- Mimansa Madheden är äntligen framme.