Medelhavet: EU-politik fortsätter skörda liv

– De europeiska regeringarnas svar på krisen på Medelhavet och i Libyen har varit en kapplöpning mot botten, säger Annemarie Loof, operativ chef på Läkare Utan Gränser. 

– För ett år sedan bad vi enträget de europeiska regeringarna att prioritera människoliv framför politik. Vi bad om en human lösning, om att man slutar avhumanisera sårbara människor på havet för sin egen politiska vinnings skull. Trots det har det europeiska svaret på krisen nått en ny bottennivå. 

Sedan sök- och räddningsfartyget Aquarius, som vi drev tillsammans med SOS Méditerranée, förbjöds att lägga till i italienska hamnar för ett år sedan har dödläget på Medelhavet blivit det nya ”normala”. Minst 18 gånger har fartyg tvingats driva runt på havet utan att få tillstånd att lägga till i en hamn. Sammanlagt har fartygen väntat i 140 dagar – över fyra månader – medan 2 443 män, kvinnor och barn varit tvungna att vänta på att EU-ledare debatterar deras framtid. 

Kriminaliseringen av livräddande insatser till havs påverkar inte enbart hjälporganisationernas sök- och räddningsfartyg. Det undergräver själva principen om att människor i sjönöd ska få hjälp. Både handelsfartyg och militära fartyg är allt mindre benägna att komma till undsättning, eftersom de riskerar att bli drivande på havet och nekas en säker hamn där de kan lägga till. Handelsfartyg hamnar i en väldigt svår sits då de antingen riskerar ett liknande dödläge eller tvingas föra tillbaka de utsatta människorna till Libyen och då samtidigt bryta mot internationell rätt. 

– För ett år sedan slog vi larm om att inhumana och politiskt motiverade dödlägen med människor till havs inte får bli ett mönster, men det är precis vad som skett, säger Sam Turner, ansvarig för Läkare Utan Gränsers insatser i Libyen och på Medelhavet. 

– Nu med striderna som rasar i Tripoli är det politiska dödläget mellan de europeiska länderna och deras oförmåga att sätta människoliv först ännu mer chockerande. 

Under de senaste sex veckorna har allt fler sårbara människor försökt fly Libyen. Över 3 800 personer har försökt ta sig över Medelhavet i osäkra båtar. Sedan striderna bröt ut i Tripoli har vi tillsammans med flera andra organisationer och FN:s flyktingorgan UNHCR påtalat att migranter och flyktingar måste evakueras. Trots det har bara ett fåtal nått säkerhet, medan dubbelt så många tvingats tillbaka till Libyen av landets kustbevakning. Europeiska ledare ställer sig bakom återförandet, trots att de vet att människorna tvingas tillbaka till ett kretslopp av exploatering, tortyr, sexuellt våld, och godtyckliga fängslanden i Libyen. 

– Med tanke på hur få räddningsfartyg som finns på Medelhavet just nu är det uppenbart att beskyllningarna om att fartygen skulle bidra till att locka ut migranter på havet är falska, säger Frédéric Penard, chef för den operativa verksamheten på SOS Méditerranée. 

– Sanningen är att trots att det finns allt färre räddningsfartyg på Medelhavet kommer desperata människor att fortsätta försöka ta sig över havet. Den enda skillnaden är att risken att de dör nu är fyra gånger högre än i fjol, enligt FN:s migrationsorganisation IOM, fortsätter han. 

Ett år efter första gången då ett fartyg nekades att lägga till i en italiensk hamn fortsätter vi och SOS Méditerranée uppmana EU-länderna att: 

 • Omgående inrätta proaktiv och tillräcklig sök- och räddningsverksamhet, inklusive en kompetent koordinerande myndighet för att motverka onödiga dödsfall på Medelhavet. 

 • Upphöra med straffåtgärderna mot de organisationer som försöker rädda liv i avsaknad av sådan kapacitet på Medelhavet. 

 • Dra tillbaka allt politiskt och materiellt stöd till det system som nu tvingar flyktingar, asylsökande och  migranter tillbaka till Libyen där de helt godtyckligt placeras i förvar. 

 • Inrätta hållbara, pålitliga och förutsägbara system för landstigning på ställen där flyktingar och migranter behandlas humant, får den hjälp de behöver och där de kan ansöka om asyl. 

Läs mer om vårt sök- och räddningsarbete på Medelhavet.