Hoppa till huvudinnehåll

När en mor dör

Publicerad 9 maj 2018
Den lilla flickan har fötts en månad för tidigt.
Foto: Natacha Buhler/Läkare Utan Gränser
Den lilla flickan har fötts en månad för tidigt.

Det pågående kejsarsnittet har precis tagit en oväntad vändning. Moderkakakan sitter fast i livmodern (placenta accreta) och kvinnan på operationsbordet blöder rejält. 

Hon har precis blivit okontaktbar så vi kallar på förstärkning av en till kirurg. Tillsammans opererar de två läkarna bort livmodern för att kontrollera blödningen. Medan de och narkossköterskan arbetar för fullt med mamman så hjälper jag till med den lilla, för tidigt födda babyn. Hon har fötts en månad för tidigt och väger bara 1 950 gram. Efter förlossningen så har andningen inte kommit igång som normalt. Jag hjälper därför till med att torka babyn och ventilera lungorna med en andningsballong. Efter några minuter så andas hon för egen maskin och vi kan flytta henne till avdelningen för förtidigt födda barn.

Trots operationen och flera påsar med blodtransfusion så går kvinnans liv inte att rädda. Den lilla flickan är nu ensam på sjukhuset utan någon anhörig. Dagen därpå så kommer hennes pappa till sjukhuset. Han återvänder dock hem till byn med sin döda frus kropp för att begrava henne. Sen dess har den lilla flickan varit ensam på sjukhuset igen.

Den enda behandlingen vi har är solens strålar

Hon har drabbats av en infektion och behandlas med intravenös antibiotika. Dessutom så har hon fått gulsot. Här på sjukhuset i Numbi så kan vi inte mäta mängden bilirubin (ämnet som orsakar gulsot) i blodet. Vi har heller ingen UV-lampa för att behandla gulsot. Den enda behandlingen vi har är solens strålar, som dock är sällsynta mitt under den pågående regnperioden. Trots den begränsade behandlingen så börjar gulsoten nu gå tillbaka. Infektionen ser också ut att läka.

Den lilla flickan som föddes i Numbi, Kongo-Kinshasa.

Den lilla flickan på sjukhuset. Foto: Ida Moberg.

Det andra stora problemet för den lilla flickan har varit näringen. Eftersom att hennes mamma är död så har det varit svårt att få tag på bröstmjölk. På sjukhusen i Sverige så finns oftast en bank med bröstmjölk, men någon sådant finns inte här i Kongo. Tursamt nog så har en annan nyförlöst mamma donerat mjölk till babyn och hon har gått upp lite i vikt.

Nu ser den lilla flickan på mig med förvånad blick. Kanske funderar hon på varför en mzungo tittar på henne (muzungo = vit person på swahili). Trots den tuffa starten i livet så mår hon nu lite bättre och förhoppningsvis kan hon skrivas ut om inte allt för länge. Det återstår dock att se om hennes pappa kommer tillbaka för att hämta hem henne eller om vi måste försöka ordna med en fosterfamilj eller adoption. Jag håller tummarna för att hennes pappa kommer nästa vecka…

Läs hela Ida Mobergs blogg från Kongo-Kinshasa.