I flyktinglägret i Cox’s Bazar, Bangladesh, är behovet av vård stort bland mammor och barn. Därför har vi startat ett sjukhus med fokus på neonatalvård, mödravård och pediatrik i Ukhia, cirka fyra mil från lägret.
Sedan augusti 2017 har över 700 000 rohingyer flytt det utbredda våldet i Myanmar till Bangladesh. I dag bor sammanlagt nära en miljon rohingyer i provisoriska bosättningar på halvön Cox’s Bazar. På sjukhuset Goyalmara Green Roof i Ukhia - omgivet av risfält, leriga vägar och bambuhyddor med halmtak – får mödrar och deras barn den vård de behöver.
Gazuir lämnar hastigt bordet och koppen med välförtjänt te. Han mimar “förlåt” och trycker telefonen mot örat samtidigt som han rusar mot neonatalavdelningen. Inne på intensivvårdsavdelningen för neonatalvård kämpar en nyfödd bebis med att andas. Den ansvariga sjuksköterskan Gazuir Rahman och hans kollegor påbörjar sitt arbete. Bredvid står bebisens unga, chockade föräldrar. De har inte ens haft tid att namnge flickan. Sjukskötersketeamet turas om att använda en andningsballong som trycker ned syre i barnets lungor. En digital puls- och syremätare visar babyns hjärtslag och blodsyrenivåer; 60—70 procent syre. Normalt tillstånd är över 95 procent.
Sjuksköterskorna ser inte nöjda ut, men de behåller lugnet. Tio minuter passerar. Det kommer bli en svår natt för teamet. Gazuir talar med mjuk röst:
— Prognosen ser inte bra ut.
Fyra mil bort, i lägret i Cox’s Bazar, står Läkare Utan Gränsers medicinska koordinator Jessica Patti inför andra utmaningar. Att öppna ett sjukhus och vänta på patienter är inte nog. Man måste också se till att patienter och andra humanitära organisationer känner till sjukhuset.
— De första 28 dagarna är viktiga för nyfödda, de behöver både preventiv och reaktiv vård, säger Jessica. Tyvärr gör bristen på sjukvårdsinrättningar att nyfödda väldigt ofta dör under den första månaden. Vi öppnade Goyalmara-sjukhuset för att fokusera på neonatalvård och pediatrik, och vi vill att sjuka nyfödda ska skickas hit för att få specialistvård.
Ökade syrenivåer
Tillbaka på intensivvårdsavdelningen för neonatalvård. Syremätaren visar ökade syrenivåer i den nyföddas blod. Gazuir gnuggar bebisens lilla bröstkorg. Hennes kropp rör sig — en tydlig skillnad från det till synes livlösa tillståndet för femton minuter sedan. Nästa milstolpe för teamet är att få den nyfödda att andas på egen hand. Barnets mamma har tårar i ögonen, och pappan vankar av och an utanför avdelningen.
Rohingyerna tvingas föda barn i överfulla läger under osanitära förhållanden. Dessutom får både de och deras barn ofta fel vård. En anledning är att de boende i lägren inte har tillräckligt förtroende för vården och därför använder sig av traditionell sjukvård. Det är också svårt att röra sig inom och utanför lägren. Därför måste humanitära organisationer göra mer.
På neonatalavdelningen visar bebisen tecken på förbättring. Till skillnad från äldre barn och vuxna kan nyfödda inte uttrycka smärta eller lättnad. Därför tittar den medicinska personalen efter synliga tecken som hudfärg eller ögon- och handrörelser för att förstå om bebisen mår bättre eller sämre. Lättnaden bland intensivsvårdsteamet är påtaglig när babyns armar rör sig uppåt med nävarna knutna, som för att visa att den är klar för strid. Gaizur och hans sjukskötersketeam fortsätter pumpa på syreballongen.
Läkare Utan Gränsers sjukhus Goyalmara Green Roof är ett specialistsjukhus för neonatal vård, pediatrik och mödravård. Sjukhuset har en mödravårdavdelning, en vårdcentral, en akutavdelning för vuxna samt neonatala och pediatriska avdelningar med särskilda delar för intensivvård. Vi har också ett projekt för psykisk hälsa för vuxna och barn, liksom uppsökande verksamhet och hälsoinformation. Sedan oktober 2018 har sjukhuset lagt in 217 nyfödda och 247 barn för neonatal respektive pediatrisk vård, samt 348 kvinnor för mödravård och 127 kvinnor som behövt hjälp vid förlossning.
