Hoppa till huvudinnehåll

"NYA LÄKEMEDEL GER HOPP I KAMPEN MOT TUBERKULOS"

Publicerad 24 april 2013

Resistent tuberkulos ökar snabbt, särskilt i Centralasien, södra Afrika och Östeuropa. Men nu finns nya läkemedel som biter också på den antibiotika­resistenta formen av sjukdomen. Sverige har en unik möjlighet att på ett avgörande sätt bidra i den historiska kampen mot tuberkulos, skriver fyra infektionsexperter.

Tuberkulosen är på väg tillbaka på allvar – den här gången i antibiotikaresistent form. Helt nya läkemedel ger nu Sverige en unik möjlighet att agera genom att öka bidragen till det internationella arbetet för att stoppa en av historiens värsta infektionssjukdomar.

Läkemedlen måste ut

De första nya läkemedlen mot tuberkulos på nära femtio år är inom kort godkända av tillståndsmyndigheter i både EU och USA. De biter även på multiresistent tuberkulos, den snabbt växande form av sjukdomen där existerande antibiotika visat sig vara allt mer verkningslös.

De måste så fort som möjligt nå ut i behandlingen av drabbade – till priser som är överkomliga för fattiga länder. Annars riskerar vi att på nytt hamna i den situation vi hade även i Sverige så sent som någon generation tillbaka, när tuberkulosen var en folksjukdom med små överlevnadschanser.

Sverige har en avgörande roll att fylla i detta arbete. I dag på Världstuberkulosdagen uppmanar vi därför Sveriges regering och företrädare för svenska myndigheter och organisationer att tydligt ta ställning i internationella forum för att sätta fokus på multiresistent tuberkulos och för att underlätta snabb tillgång till de nya läkemedlen för de drabbade.
Nära nio miljoner nya drabbade och 1,4 miljoner dödsfall av tuberkulos varje år är förskräckande siffror. Över hela världen bär också otroliga två miljarder människor på en latent form av sjukdomen, som kan bryta ut till följd av andra sjukdomar eller vid ett försvagat immunförsvar, och som då kan föra smittan vidare.

Barn hårt drabbade

Tuberkulos drabbar barn särskilt hårt, sjukdomen är ännu svårare att diagnosticera hos barn och det finns inga anpassade läkemedel alls för dem. Tuberkulos är också den ledande dödsorsaken för människor som lever med hiv/aids.
Värst är ändå att just resistent tuberkulos ökar så snabbt, särskilt i Centralasien, södra Afrika och Östeuropa. Globalt drabbas varje år 440 000 människor av resistent tuberkulos och för närvarande får endast 19 procent av de upptäckta fallen adekvat behandling.
Läkare utan gränser behandlar varje år tusentals människor med multiresistent tuberkulos, och behandlingen är nästan ofattbart grym. Den sträcker sig över två år med upp till 20 olika dagliga mediciner och åtta månader av dagliga injektioner. Bland biverkningarna finns livslång dövhet, psykoser och ständigt illamående.

I slutändan är möjligheterna till överlevnad ändå små, bara hälften av dem som får behandling blir botade. Behandlingen är även på väg att knäcka de redan svaga sjukvårdssystemen i de svårast drabbade länderna eftersom den kostar upp till 200 gånger mer än behandlingen av vanlig tuberkulos.
 
De läkemedel som används i dagens behandling togs fram för 50 år sedan, vissa är ännu äldre. Därför är de två nya läkemedlen en sensation och utgör en unik möjlighet att ta ett avgörande steg i kampen mot sjukdomen. De kan sannolikt medföra en mycket effektivare behandling, färre biverkningar och lägre kostnader. De skulle på allvar kunna bromsa eller till och med avbryta spridningen av den resistenta tuberkulosen.

På sikt minska spridning

Men utan en fokuserad insats med tillräckliga resurser kan tillfället gå oss ur händerna – och vi bör även bära i minnet att resistensutvecklingen alltid fortsätter och att vi därför måste fortsätta ta fram nya läkemedel för framtiden.

Världshälsoorganisationen, WHO, har nyligen visat att utan tillgång till nya vaccin, diagnosverktyg och läkemedel kommer det att bli omöjligt att på sikt minska den fortsatta spridningen av tuberkulos. För det behövs fortsatt forskning, men samtidigt måste alla nu tillgängliga verktyg nå de som behöver dem. I båda fallen kan Sverige göra en stor insats.
Hur väl svenska insatser i internationella forum faktiskt kan fungera syns inom arbetet mot antibiotikaresistens, vilket är ett område där Sverige sedan en längre tid engagerat sig. Detta har haft långtgående positiva konsekvenser när det gäller det globala arbetet i frågan om antibiotikaresistens.

Svenska företrädare hör även till dem som visat att de insett allvaret när det gäller behandling av infektionssjukdomar, inte minst genom Sveriges tidigare bidrag till Globala fonden mot aids, turberkulos och malaria. Globala fonden har under hösten 2013 en så kallad påfyllnadsrunda och det är av vital betydelse att Sverige föregår med gott exempel och ökar nivån på sitt bidrag och aktivt påverkar andra att göra detsamma.
Detta vore ett sällsynt illa valt tillfälle att minska resurserna till tuberkulosinsatser, och ett enda exempel får här belysa både möjligheter och hot. De vanligaste diagnosmetoderna för tuberkulos är antingen mycket föråldrade eller mycket dyra. Men de senaste portabla diagnoslaboratorierna är betydligt billigare och minskar diagnostiden för multiresistent tuberkulos från 1–2 månader till två timmar.
Förutom mindre lidande för de drabbade innebär detta även en dramatisk minskning av risken för smittspridning. En testpatron kostar cirka 70 kronor.

Har vi råd att inte satsa de här pengarna?
Sverige och svenska representanter måste åter fokusera sitt engagemang i de många internationella sammanhang där vi har inflytande och använda sina erfarenheter och framgångar, bland annat från arbetet med antibiotikaresistens, för att tydligt sätta kampen mot multiresistent tuberkulos på den internationella agendan.

Sverige har just nu en möjlighet att på ett avgörande sätt bidra till att minska mänskligt lidande och för första gången på länge ge oss verkligt hopp i den historiska kampen mot tuberkulos.
 
 

Kristina Bolme Kühn, ordförande för Läkare utan gränser och sjuksköterska Otto Cars, ordförande ReAct-nätverket mot antibiotikaresistens och professor vid Uppsala universitet Jerker Jonsson, Biträdande infektionsöverläkare vid Karolinska universitetssjukhuset Gunilla Källenius, styrelseledamot Världsinfektionsfonden och professor på Karolinska institutet.

Publicerad i DN.

I fokus

Athmahlägret i norra Syrien. En pojke får sin brännskada omlagd.

Syrien

Kriget i Syrien har drivit miljontals människor på flykt. Krisen orsakar ett desperat behov av livräddande humanitära insatser.

Människor på flykt undan våld i Kongo-Kinshasa. Läkare Utan Gränser gör ofta insatser i flyktingkriser.

Flyktingar

Vi arbetar världen över för att bistå flyktingar och internflyktingar med allt från psykologisk vård till livsviktig näringsersättning.

Ett av våra räddningsteam närmar sig en flyktingbåt för att ta personerna till räddningsfartyget MY Phoenix.

Medelhavet

Tiotusentals människor flyr från våld och oroligheter i sina hemländer och beger sig iväg på en farlig resa över Medelhavet till Europa.