Najah Al Rezek, 53, är syrisk flykting och lever i Libanon. Hon är patient i det projekt vi driver för att hjälpa syriska flyktingar få behandling för kroniska sjukdomar. Det är en av de hälsofrågor som hamnat i skuggan av våld och nödvändigheten att fly för sitt liv.
Najah Al Rezek, 53, kommer från regionen Halab-Syrien och bor med sin dotter Khadije Achtar, 34, som har en funktionsnedsättning, i ett litet rum med kök och badrum som de delar med andra. Najah har även en son och en dotter i landet, men de har tappat kontakten med varandra. Det har gått ett år sedan Najah kom till Libanon. Dessförinnan bodde hon i fem regioner i Syrien i fruktlösa försök att hitta en plats dit kriget inte skulle nå. Hennes son hjälpte dottern Khadije, som även har svårt att prata, att återförenas med henne i Libanon för två månader sedan.
Avbruten behandling
Najah har lidit av högt blodtryck, diabetes och reumatism i närmare tio år. Under tiden som hon flyttat runt i Syrien har hon inte haft tillgång till de mediciner hon behöver, bland annat insulin. Ibland gick hon en månad utan sina livsnödvändiga mediciner.
– Jag började få huvudvärk och ont i lungorna när min behandling avbrutits, berättar hon samtidigt som hon matar sin dotter som sitter bredvid henne på golvet.
Ingen hälsa - inget jobb
Hon fortsätter:
– Här i Libanon har jag diskat på en restaurang för att klara mig ekonomiskt. Mina grannar och andra flyktingar hjälpte mig att ta hand om min dotter medan jag arbetade och min lilla lön innebar att jag kunde köpa mat och se till att vi fick i oss det vi behövde. Men på grund av min hälsa kunde jag inte fortsätta arbeta och nu äter jag det jag kommer över. Jag har fortfarande 50 000 libanesiska pund (ca 220 kronor) som jag sparat sedan jag arbetade, men annars överlever vi tack vare matkuponger från UNHCR (FNs flyktingorgan)
Läkare Utan Gränser förser både Najah och hennes dotter Khadije med de mediciner som de behöver. För Najah är det insulin och blodtrycksmediciner.
– Jag förvarar insulinet hos mina grannar eftersom de har en kyl, säger Najah.
