I lägret i Yida, nära gränsen till Sudan, finns nu nästan 75 000 flyktingar. Det är en femfaldig ökning bara under det senaste året. Förutom det ansträngda hälsoläget för människor i lägret så är säkerhetsläget spänt.
Vi har jobbat i lägret sedan slutet av 2011 – samma år som flyktingar i stor skala började ta sig över gränsen från Sudan när stridigheter utbröt mellan regeringen i Khartoum och rebellgruppen Sudanesiska folkets befrielsefront, SPLM-N, med fäste i Kordofan-distriktet i södra delen av Sudan.
Nära rebellkontrollerade områden
Förutom att hälsosituationen bland flyktingarna i lägret är hotad så finns det också säkerhetsaspekter. Lägret ligger mycket nära rebellkontrollerade områden och kan därför komma att anklagas för att utgöra en bas för befrielsefronten SPLM-N vilket kan göra lägret till en potentiell måltavla. I samband med internationella ansträngningar för att minska spänningen mellan Sudan och Sydsudan efter delningen i juli 2011 har målet varit att utrymma Yida-lägret – eller åtminstone minska storleken – och att ge flyktingarna en plats längre bort.
Tvingas flytta
I början av april började regeringen i Sydsudan därför att, tillsammans med UNHCR, föra alla nyanlända i Yida till ett annat läger i Ajuong Thok, mer än 70 kilometer österut. De som vägrar att följa med dit kan inte räkna med att få någon hjälp, såvida inte de är mycket svårt sjuka.
William Babiker, hans hustru och deras sex döttrar och tre söner lämnade södra Kordofan i slutet av mars för att bege sig till Yida.
- Vi hade ingenting att äta. Efter att ha vandrat i tre dagar kom vi till lägret, vi registrerade oss för att få mat. FN-personal sa åt oss att vi först måste ta oss till Ajuong, men vi känner ingen där. Vi överlevde genom att i nästan en månad äta blad från växter och genom hjälp från våra vänner. Det var först efter att tre av våra barn drabbats av svår undernäring som vi fick ransoneringskort, säger han.
Många kvinnor och barn
Situationen i lägret kompliceras ytterligare av skiljaktigheter mellan olika etniska grupper. Madi Moussa Sanduk, ledare för en av stammarna och ursprungligen från Nubabergen i Sudan säger så här:
- Om vi beger oss till Ajuong Thok kommer vi nära våra fiender, sudanesiska soldater. Folk är rädda för att slå sig ner där, de vill inte skiljas från sina stamfränder. En del återvänder till och med till Kordofan i södra Sudan och säger åt andra att inte bege sig till Yida.
Tillströmningen av nyanlända har på sista tiden minskat och bara några hundra flyktingar har flyttats över till lägret i Ajuong Thok, där cirka 20 000 människor nu beräknas bo. Vägen som förbinder de två lägren kommer troligen att bli oframkomlig i flera månader under regnperioden som snart är här.
- Placeringen av Yida är långt från idealisk. Det verkar som om flyktingar fått instruktioner om att inte lämna lägret samtidigt som en del av mattransporterna går till södra Kordofan. Men att inte ge de nyanlända hjälp innebär att deras hälsosituation försämras. Vi får inte glömma att två tredjedelar av flyktingarna är kvinnor och barn, säger Duncan McLean, programansvarig för Läkare Utan Gränser.
Kritiskt under regnperioden
Mer än 1 500 personer som anlänt till Yida efter 1 april saknar ransoneringskort. Många av dem gick inte ens till UNHCR för att registrera sig, vilket försvårar identifieringen.
- Vi försöker hjälpa människor att förbereda sig för den kommande regnperioden. Fortfarande saknas tillräckligt med brunnar, latriner, myggnät och personliga hygienartiklar. Vi är oroliga för storskaliga utbrott av infektionssjukdomar. Under 2012 inträffade omkring 75 procent av alla fall av malaria och luftvägsinfektioner som krävde sjukhusvård under perioden juni-oktober, säger Corrine Torre, platskoordinator för Läkare Utan Gränser.
Om det inte blir någon större förändring i konflikten mellan befrielsefronten och sudanesiska trupper kommer regnperioden att skjuta upp problemet med att omplacera flyktingar från Yida under ett halvår – men inte lösa problemet.
- Södra Kordofan fortsätter att vara en krigszon och regimen i Khartoum måste godkänna närvaron av humanitär hjälp, säger McLean.
- Civila behöver en plats där de kan söka skydd och i snart två år har det varit Yida – oavsett vad vi tycker om det, fortsätter han.
Läkare Utan Gränser har arbetat i Sudan sedan 1979 och i det område som idag utgör Sydsudan sedan 1983.
