I Niger har barnadödligheten sjunkit rekordartat de senaste åren. Här berättar vår barnläkare Susan Sheperd om vad som ligger bakom den positiva utvecklingen.
Att ta sitt barn till läkaren för en rutinkontroll och några sprutor kan tyckas som vilken rutinsyssla som helst. Känner du ens till någon som har haft mässling någon gång? Många föräldrar oroar sig för att deras barn ska få fler sprutor och vaccinationer än de behöver. Men i förra veckan blev jag påmind om hur kraftfulla och viktiga dessa insatser är.
Jag har precis kommit tillbaka från Madarounfa, södra Niger, där Läkare Utan Gränser har jobbat i över ett decennium. Ja, vi behandlar fortfarande alldeles för många undernärda barn och tar hand om dem som har malaria eller andra vanliga sjukdomar. Men det är något nytt på gång nu. Tusentals glada mammor och barn kommer varje månad till kliniken för att barnen ska vägas, få de vaccinationer de behöver samt få näringsberikad mat som komplement till bröstmjölk för barn över sex månader. När myggnät delas ut till nyfödda diskuterar mammor och sjuksköterskor livligt hur man bör ta hand om sjuka bebisar och se till att de får den mat de behöver.
Stora utmaningar
Niger är ett land utan kust med Sahara i norr och savannen, som kallas Sahel, i söder. För de flesta nigerier är vardagen full av utmaningar. Landet har gått igenom tre akuta matkriser de senaste sex åren – och det i ett land där den stora majoriteten arbetar med att bruka jorden för att försörja sig. Under 2010 tog nästa halva befolkningen emot någon form av kortsiktig ekonomisk hjälp i form av mathjälp eller understöd och i år går samma sorts hjälp till ungefär en fjärdedel av landets invånare.
Men trots alla dessa svårigheter har nigeriska politiker och hälso- och sjukvårdsarbetare gjort stora framsteg när det gäller hur många barn som överlever. Trots att man ligger nära bottennivån i FN:s utvecklingsindex faller barnadödlighet i Niger fritt och minskar mer än dubbelt så snabbt som i det rikare grannlandet Nigeria. Barnadödligheten minskar alltså – trots ekonomiska problem. Det talar direkt emot den allmänt vedertagna sanningen att bättre hälsoindikatorer bara kan följa på ekonomisk tillväxt.
Tog fart 2005
Så vad är det då som hänt i Niger? 1990 hade Niger den högsta barnadödligheten i världen. I slutet av 90-talet började regeringen främja vaccinationskampanjer och utdelning av A-vitamin. Mellan 1998 och 2005 gick andelen barn som fått en dos A-vitamin från 7 till 75 procent. Och andelen barn som vaccinerats mot mässling dubblades. Det var naturligtvis positiva händelser – men det var 2005 det verkligen hände.
I mars 2005 började stora mängder undernärda och sjuka barn strömma till Läkare Utan Gränsers sjukhus i de södra och centrala delarna av landet. Antalet barn som kom till våra kliniker och sjukhus var fler än någonsin tidigare. Ingen förstod riktigt vad det var som hände men det man förstod var att det enda som gällde var att reagera. Lokala hälsovårdsmyndigheter satte snabbt upp nationella undernäringsinsatser, UNICEF mobiliserade sig och ett stort antal hjälporganisationer kom till landet, anställda duktiga nigeriska läkare och sjuksköterskor och började behandla 10 000-tals undernärda barn. I slutet av året hade nästan 100 000 barn fått hjälp – 60 000 av dem hade fått hjälp av oss på Läkare Utan Gränser. Vid den tiden var det den största akutinsatsen någonsin i samband med en undernäringskris.
Över en miljon fick behandling
På samma sätt som ofta händer i kölvattnet av en kris följde flera mycket positiva förändringar. Sedan 2005 hade fler barn – omkring 1 miljon barn – blivit behandlade mot undernäring i Niger än någon annanstans i världen. Med andra ord, barn i Niger har bättre chanser att få den behandling de behöver än i något annat land i Afrika eller Asien där undernäring är som mest utbredd.
Vart femte år genomför också lokala hälsovårdsmyndigheter en enkätundersökning om hälso- och nutritionsläget för barn. Epidemiologisk undersökning är ett ovärderligt redskap för vilket hälso- och sjukvårdssystem som helst och genom en undersökning i juni 2010 slogs det larm och uppmanades till stora förändringar i landets undernäringsprogram. De senaste tre åren har en stor andel barn under två år fått undernäringsbehandling med näringsberikad kost månaderna innan skörd. Studier från Läkare Utan Gränser visar att dödligheten minskade med hälften när barn fick näringsberikad mat som anpassades efter deras behov i särskilda behandlingsprogram.
Nutrition och hälsa
Nutrition och hälsa är två faktorer som är tätt sammankopplade – barn är mer benägna att bli sjuka eller dö om de är undernärda och vice versa. Malaria i Niger är till exempel en viktig orsak till sjukdom och död så det är otänkbart att behandla ett barn för undernäring utan att samtidigt också kontrollera om barnet har malaria. Sedan 2005 har antalet barn som behandlats för malariablivit tre gånger fler. Den utökade satsningen har varit möjlig eftersom nationella politiker bestämt att hälsovård måste vara gratis för barn under fem år och eftersom Globala fonden hjälpt till med att öka tillgången på läkemedel. Andelen familjer som sover med myggnät har även gått från 0 till 75 procent sedan 2005.
Sist men inte minst beror förbättringen i Niger på vaccinationer. Sedan 2005 har antalet tvååringar som fått fullständigt vaccinationsskydd dubblerats. Det finns fortfarande mycket kvar att göra men de senaste årens utveckling är definitivt ett stort framsteg.
Framstegen beror till stor del på de beslut som nigeriska ledare har fattat. Och en del av besluten har påskyndats av humanitära aktörer och professionella hälso- och sjukvårdsarbetare i Niger.
Amning, en hälsosam diet och behandling för akut undernäring, fullständigt vaccinationsskydd, skydd mot och behandling av malaria samt bra insamling av data ligger till grund för den positiva utvecklingen i Niger och den sorts ögonblick av lycka som Mickey Chopra, chef för hälsoenheten på UNICEF, refererade till nyligen i en intervju när den 47-procentiga nedgången i barnadödlighet i Niger de senaste 10 åren kom på tal.
Folkhälsosystem nästa utmaning
Men utvecklingen i Niger handlar verkligen inte om komplicerade nya forskningsrön. Svårigheten nu ligger istället i att få den positiva utvecklingen att fortgå – för framstegen är ömtåliga. Även om goda politiska beslut ligger till grund för utvecklingen kan många hälsomässiga framsteg spåras tillbaka till hjälporganisationernas arbete vars ekonomiska stöd varken är konstant eller förutsägbart. Nästa kritiska fas blir att integrera kopplingen mellan nutrition och hälsa i folkhälsosystemen i länder med liknande problem som i Niger och att nå ut med fungerande hjälpinsatser till barn i ett tidigare skede, men i samma omfattning, som vid en akutinsats.
Häri ligger också utmaningen för nutritionsinitiativet "Scaling Up Nutrition" (SUN) som syftar till att få bukt med undernäringen i världen och vars medlemmar möttes på FN i New York i förra veckan. Nigeriska mödrar och hälso- och sjukvårdsarbetare har gjort mycket för att visa SUN-initiativet vad som är möjligt. Nu är frågan för SUN vad man kan göra för att befästa och skynda på de framsteg som gjorts i Niger och i andra liknande sammanhang. SUN:s arbete borde helt klart ta avstamp i ett erkännande av hur nutritionsinsatser för barn, i kombination med viktig kärnverksamhet inom allmänsjukvården, är bland de mest effektiva insatserna som finns. Om nigerianska ledare och ett antal internationella och nationella organisationer är med på båten – vem vet då hur snabbt denna överlevnadsepidemi kan sprida sig?
Barnläkaren Susan Shepherd från Montana har arbetat för Läkare Utan Gränser de senaste sex åren och samordnar vårt arbete med nutrition. Hon har arbetat i Uganda, Tchad, Niger, Kenya, Sydsudan, Burkina Faso, och Ghana.
Här kan du läsa mer om vårt arbete i Niger.
