Hoppa till huvudinnehåll

Priset för historiens största ebolautbrott - 972 409 417 kronor

Publicerad 31 mars 2016

Bildspel

Bildspel i fullskärm
Ebola Västafrika gula skyddsdräkter

Totalt köpte vi in 521 736 gula skyddsdräkter till vår personal under ebolansatsen i Västafrika.

Nästan 973 miljoner kronor. Så mycket spenderade vi totalt för att bekämpa historiens största ebolautbrott. I en ny rapport ger vi insyn i våra utgifter för insatsen och förklarar hur pengarna spenderades.

Under det massiva utbrottet av ebola i Västafrika lanserade vi vår största katastrofinsats i organisationens 44-åriga historia. Mellan mars 2014 och december 2015 var vi framförallt verksamma i de tre mest drabbade länderna - Guinea, Sierra Leone och Liberia. Men vi vårdade även patienter i Nigeria, Senegal och Mali. När epidemin var som värst hade vi nästan 4 000 lokalt anställda och fler än 325 internationella anställda på plats. Tillsammans bedrev de verksamheten vid våra ebolacenter samt genomförde kontroller, kontaktspårning, informationskampanjer och gav psykologiskt stöd. På våra ebolacenter tog vi emot 10 310 patienter varav 5 201 var bekräftade ebolafall, vilket representerar en tredjedel av fall som WHO har bekräftat. Totalt spenderade vi nästan 973 miljoner svenska kronor för att bekämpa historiens största ebolautbrott.

Läs hela rapporten om vår insats här.

I dag fortsätter vi att stödja Guinea, Liberia och Sierra Leone. Våra kliniker där erbjuder de överlevande omfattande medicinsk vård och psykosocial vård med aktiviteter för att motverka stigmatisering.

Totalt spenderade vi 973 miljoner kronor på ebolaepidemin – den dyraste insatsen vi gjort

Den totala kostnaden för insatsen är mycket hög. Men hade inga åtgärder vidtagits skulle utbrottet utan tvekan spridits utom kontroll och varit ännu mera kostsamt att behandla. Men kostnaden för att vårda patienter är bara en del av den totala kostnaden. Det fanns också andra åtgärder som var avgörande för att bekämpa utbrottet såsom kontaktspårning av människor som varit i kontakt med ebolapatienter, förebyggande verksamhet, inköp av material, utbildningar och transport av personal och utrustning.

Varför gick nästan en tredjedel till personalkostnader?

I början av utbrottet var omvärlden ointresserad. Därför var vi de första fem månaderna tvungna att använda våra egna medel för att bekämpa epidemin tillsammans med en handfull andra organisationer. När epidemin var som värst hade vi fyrdubblat vår personalstyrka i de drabbade länderna vilket i sin tur ledde till ökade personalkostnader.

Även om vi är en organisation som verkar på många riskfyllda platser i världen ansågs ebolan vara särskilt farligt. Därför insisterade vi på de hårdaste säkerhetsföreskrifterna, till exempel att begränsa tiden en person tilläts vistas i högriskzonen. Det innebar att personalen roterades varje timme. Längden på fältuppdragen var också mycket kortare än vanligt. När epidemin var som värst fick internationell personal vara i fält högst sex veckor. Detta var att säkerställa att personalen förblev alert och inte alltför utmattad. Denna höga omsättning av människor och fokus på att säkerställa säkerheten för personalen resulterade i höga kostnader för oss.

Varför spenderade vi nästan 175 miljoner svenska kronor på transporter?

Mycket av utrustningen som vi använde var tvunget att transporteras snabbt med flyg vilket resulterade i höga fraktkostnader. Totalt flög vi in 8 294 ton material till regionen med en volym på 43 560 kubikmeter. Denna volym uppgår till motsvarande 207 fulla charterplan. En hög omsättning på kvalificerad internationell personal innebar också att transportkostnaderna blev stora.

Varför spenderade vi nästan 186 miljoner svenska kronor på ickemedicinsk utrustning?

Enorma investeringar krävdes för förbrukningsmaterial såsom skyddsutrustning (dräkter, glasögon, handskar, gummistövlar, masker, etc.). Eftersom den medicinska personalen fick byta kläder ofta för att undvika kontaminering krävdes fler än 300 skyddsdräkter per dag för en anläggning som vårdade 100 patienter. En stor del av den skyddsutrustningen fick brännas efter bara ha använts en gång. Total köpte vi 521 736 gula skyddsdräkter.

Vi köpte också in material för byggandet av våra ebolacenter, där det skulle finnas tillgång till vatten och sanitet. Totalt byggde vi 15 ebolacenter, däribland det största som någonsin byggts med plats för 250 sängar i Monrovia, Liberia.

Aktuellt om Ebola

I fokus

Athmahlägret i norra Syrien. En pojke får sin brännskada omlagd.

Syrien

Varför arbetar vi i Syrien?

  • Väpnad konflikt 
  • Flyktingar
Människor på flykt undan våld i Kongo-Kinshasa. Läkare Utan Gränser gör ofta insatser i flyktingkriser.

Flyktingar

Vi arbetar världen över för att bistå flyktingar och internflyktingar med allt från psykologisk vård till livsviktig näringsersättning.

Ett av våra räddningsteam närmar sig en flyktingbåt för att ta personerna till räddningsfartyget MY Phoenix.

Medelhavet

Tiotusentals människor flyr från våld och oroligheter i sina hemländer och beger sig iväg på en farlig resa över Medelhavet till Europa.