Idag är det världsdagen för psykisk hälsa och vi vill uppmärksamma hur viktigt det är med psykisk hälsovård för människor som varit med om krig och katastrofer. Så här berättar psykologen Henrike Zellmann som jobbar i flyktinglägret Domeez i Irak dit många syrier flytt undan det pågående kriget.
”Här i lägret ser vi hur människors behov av psykisk hälsovård blir allt större. Folk är oerhört desillusionerade. När de först kom hit hade många en förhoppning om att de bara skulle behöva stanna i några månader. Nu inser alla att situationen inte blir bättre. De vet inte om eller när konflikten kommer att ta slut.
Flyktingarnas psykiska hälsa är mycket skör. Det finns många faktorer som gör att deras hälsa blir sämre: de tuffa levnadsvillkoren i lägret, minnena från den pågående konflikten i Syrien, den stora osäkerheten kring när konflikten kommer att ta slut och om de någonsin kommer att kunna leva ett normalt liv igen.
För ett par veckor sedan hade vi en kvinna som kom till vår klinik och uppvisade symtom på delirium. Hon trodde att hon var gravid med elva barn. Vi var oroliga eftersom hon har tre barn, och vi inte visste hur deras situation såg ut hemma. Så vi gick för att besöka henne och såg att förutsättningarna där hemma var okej och att hon fick starkt stöd från sina grannar. Vi kommer nu att följa hennes fall noga och uppmuntrar henne att fortsätta komma till oss för samtal. Stigma kring psykiska problem kan vara ett stort problem här så det var skönt att se att hon fick stöd från sin omgivning.
När jag ser barnen här i lägret får jag en känsla av att deras liv bara slösas bort. Det finns inte mycket för dem att göra så de tillbringar sina dagar med att leka i smutsen. Vissa måste hitta jobb för att hjälpa till att försörja familjen. Tonåringar, så unga som 13 och 14 år, arbetar och kan inte fortsätta sin skolgång.
När vi gör konsultationer med barn är det viktigt att vi får dem att förstå att deras reaktioner är normala. De lever under mycket onormala omständigheter men måste få veta att många av deras vänner reagerar på samma sätt som de gör.
Ett av de vanligaste symtomen hos barnen är sängvätning. Det innebär ett extra orosmoment för föräldrar som inte alltid vet hur de ska hantera problemet. Ofta skäms barnen och blir generade och det kan skapa spänningar i relationen till föräldrarna.
Nyligen kom en tioårig pojke till oss med det här problemet. Han hade kommit till Irak några månader tidigare och hade återförenats med sin familj i lägret. Vi förklarade för honom att det han upplevde var normalt, gav honom några råd om hur han kunde hantera det, och försäkrade honom om att det inte var något allvarligt. Det var så härligt att se hur lättad han blev! Bara genom att vi kunde tala öppet om saken kunde han övervinna mycket av sin förlägenhet.
För många människor är de psykiska såren svåra att upptäcka men vårt team kan se hur otroligt djupa de är. En av de viktigaste sakerna vi gör är att helt enkelt ge patienterna tid att uttrycka sig. Tillsammans med kuratorn arbetar patienten för att hitta sätt att hantera sin situation, lindra symtomen och få mer kontroll över sina reaktioner. Många vill inte belasta sin familj med sina problem och då hjälper det verkligen att kunna prata med någon utomstående i en konfidentiell miljö.
När människor kommer till kliniken är de ofta mycket upprörda. De är väldigt stressade och vissa gråter. Då kan vi erbjuda dem en trygg plats där de kan berätta om sin situation, bearbeta sina reaktioner och få veta att deras beteende inte är onormalt, att de inte håller på att bli tokiga. Så snart vi har stängt dörren lyssnar vi på dem. Utan att vara påträngande hjälper vi dem att läka. Även om såren kan läka, så försvinner inte alltid lidandet. Men om vi kan hjälpa dem att hitta ett sätt att bättre hantera och ta itu med lidandet, så är det alltid något.”
Vårt psykiska hälsovårdsprojekt i flyktinglägret Domeez i Irak har öppet sex dagar i veckan. Varje vecka genomför våra fyra medarbetare i teamet mellan 70 och 100 konsultationer - för individer såväl som för familjer och grupper. Vårt team arbetar tillsammans med läkare, sjuksköterskor och socialarbetare för att upptäcka, diagnostisera och ge omfattande psykisk hälsovård.
