Hoppa till huvudinnehåll

Räddningsinsatserna på Medelhavet avslutas

Publicerad 7 januari 2016

Bildspel

Bildspel i fullskärm
Räddning på Medelhavet

93 människor på flykt förs till räddningsfartyget Bourbon Argos i november 2015.

Den 30 december 2015 avslutade Bourbon Argos, det sista av Läkare Utan Gränsers ursprungligen tre räddningsfartyg, sin insats på Medelhavet.

Anledningen är att betydligt färre människor försöker ta sig över Medelhavet under vintern på grund av det dåliga vädret. Däremot fortsätter Läkare Utan Gränser räddningsinsatserna på Egeiska havet mellan Turkiet och Grekland.

Enligt Läkare Utan Gränser räcker de befintliga sjöräddningsinsatserna på Medelhavet för att hantera den aktuella flyktingsituationen. Samtidigt riktar organisationen en uppmaning till EU att vara beredda att utöka sök- och räddningsinsatserna till våren för att förhindra en tragedi när antalet flyktingar ökar igen.

Sedan maj 2015 har Läkare Utan Gränsers tre räddningsfartyg på Medelhavet (Bourbon Argos, Dignity och MY Phoenix) deltagit i runt 120 räddningsinsatser och undsatt fler än 20 000 personer. Ombord på Bourbon Argos behövde runt 40 procent av alla människor sjukvård och 8 procent hade svåra hälsoproblem. Runt 1,4 procent av de räddade var gravida kvinnor.

– Vi är absolut övertygade om att det behövs sök- och räddningsinsatser för att rädda liv. Men vi är läkare, vi borde inte syssla med det här överhuvudtaget. Vi hoppas innerligt att våra insatser inte kommer att behövas 2016, säger Stefano Argenziano som ansvarar för Läkare Utan Gränsers flyktingprojekt i Europa.

Redan när räddningsinsatsen inleddes betonade Läkare Utan Gränser att detta inte kan vara en långsiktig lösning för ett problem som har skapats av EU:s migrationspolitik.

– Det är livsviktigt att EU tillhandahåller alla resurser som behövs för att rädda människor i sjönöd. Men inte heller detta kommer att stoppa döden på Medelhavet och på Egeiska havet. Det som behövs är säkra och lagliga vägar in i Europa, så att människor slipper anlita smugglare och sätta sig i sjöodugliga gummi- eller träbåtar med hoppet att levande nå den europeiska kusten, säger Stefan Argenziano.

Trots de utökade räddningsinsatserna dog rekordmånga människor under 2015, när de försökte ta sig till Europa. Fler än 3 700 män, kvinnor och barn miste livet enligt officiella siffror. Mörkertalet är antagligen mycket större.

Trots att Läkare Utan Gränser avslutat räddningsinsatsen i Medelhavet står organisationen beredd att ingripa om EU än en gång misslyckas med att rädda livet på de tiotusentals människor som förväntas ta sig från norra Afrika till Europa de kommande månaderna.

Relaterade nyheter

En läkare undersöker en kvinna som just räddats ombord på Aquarius på Medelhavet utanför libyskt vatten.
Medelhavet

Sjukvård och sjöräddning på centrala Medelhavet

Läkare Utan Gränser fortsätter att ge sjukvård till människor i Libyen och längs migrantrutten på centrala Medelhavet i alltmer utmanande förhållanden. 

Kvinnor i ett fångläger för flyktingar och migranter i Tripoli, Libyen.
Glömda kriser

Det humanitära året – bortom rubrikerna

DEBATT | Under 2017 riktades mediernas strålkastarljus mot flera av världens mest akuta humanitära kriser. Men stunden i rampljuset är ofta kort. Dessutom är det ofta bara en eller ett par dimensioner av en kris som når fram till rubrikerna. 

Situationen på de grekiska öarna är särskilt farlig för små barn som är mer känsliga för svåra väderförhållanden.
Grekland

Grekland: risk för människors hälsa och liv

För andra vintern i rad lever tusentals män, kvinnor och barn på de grekiska öarna under ovärdiga och hälsovådliga förhållanden. Vi utökar vårt humanitära arbete och uppmanar samtidigt EU och Greklands myndigheter att omedelbart flytta människor till fastlandet.

Människor hålls inlåsta i mörka, dåligt ventilerade lokaler i Libyen där de inte kan ligga utsträckta på natten.
Libyen

Sluta blunda för mardrömmen i Libyen

DEBATT | Våra kollegor i Libyens läger vårdar fler än tusen patienter varje månad. De vittnar om vidriga förhållanden. Hur många fler berättelser behöver Sveriges regering höra för att sluta blunda för helvetet i Libyen?