För många syrier är Irak säkrare än hemlandet. Till Domizlägret i norra Irak har nya flyktingar anlänt varje dag och nu lever över 60 000 flyktingar i ett läger med kapacitet för drygt 38 000 personer.
#ReachofWar - En dag i den syriska konflikten i Domizlägret, Irak
För inte så länge sedan, när människor flydde undan kriget i Irak, var det svårt att föreställa sig att landet snart skulle bli en fristad för andra. I dag är det så. När Domizlägret öppnades 2012 var det tänkt att rymma 1 000 familjer, det vill säga en bråkdel av antalet som bor där i dag. Vissa förbättringar har gjorts när det gäller tillgång till vatten och sanitet som från början var extremt otillräcklig. Boendet har förbättrats för många, liksom den allmänna säkerheten. Här och där har butiker öppnat. Men fortfarande är hälsoproblemen många och allvarliga och i takt med att befolkningen har vuxit har även Läkare Utan Gränser utökat sin verksamhet i lägret.
Mustapha Khalil, medicinskt ansvarig och specialist på akutmedicin, flydde själv tillsammans med sin familj från Syrien förra året. När han kommer till kliniken tidigt den här morgonen möts han av en välbekant syn: gråtande barn och män och kvinnor som väntar utanför kliniken. Inne på avdelningen undersöker Mustapha Khalil först en sexårig pojke med öron- och luftvägsinfektioner, sen en annan pojke som skållats av kokande vatten när en kastrull inne i hans tält välte. Ett litet barn med urinvägsinfektion, en flicka med ett stort skärsår i fingret som måste sys, och så en äldre kvinna som är blek och har svårt att andas.
– Varje morgon är så här, konstaterar han.
Stort vårdbehov
Från början jobbade Läkare Utan Gränser med primärvård, psykologiskt stöd och remitteringar av svåra fall. Efter ett tag blev det allt tydligare att det inte räckte – i takt med att den vanliga sjukvården rasade samman i Syrien växte behovet av behandling av kroniska sjukdomar, inte minst högt blodtryck och diabetes.
– Befolkningen i Syrien har lidit länge, säger Henrike Zellman, en av Läkare Utan Gränsers psykologer som har jobbat i lägret.
– Många familjer har splittrats. Många har skadats, de har förlorat anhöriga och tvingats lämna sina hem. Nu vet de inte hur länge de måste vara i exil eller vad som väntar dem när de återvänder. Om de visste att de skulle bli tvungna att stanna i lägret i säg, två månader och sen kommer de kunna åka hem igen, då skulle de inte ha några problem. Men ingen vet. Och denna ovisshet gör människor sjuka.
Antalet patienter som uppvisar symtom på allvarliga psykiska problem ökar, fortsätter hon. När hon jobbade där tog hon, tillsammans med två syriska psykologer och tre hälsorådgivare, emot 7-9 patienter varje dag. De flesta vuxna led av depressioner och oro, medan barnen hade mardrömmar, sömnproblem och kissade på sig. Att så många mår psykiskt dåligt är inte så konstigt, säger Henrike Zellman.
– De reagerar helt normalt på en väldigt onormal situation.
Och ingen av dem har ett svar på frågan som sysselsätter dem alla: när kan de återvända hem igen?
Här kan du läsa mer om #ReachofWar
Fler än 150 000 människor har dödats i kriget i Syrien och över nio miljoner har tvingats lämna sina hem. I multimediaberättelsen #ReachofWar delar vår personal, patienter och flyktingar med sig om livet en dag i den syriska konflikten. Vi har samarbetat med prisbelönta fotografer som besökt platser där flyktingar samlats i Libanon, Iran och Jordanien - kriget i Syren har förändrat livet för dem alla. Under 2013 hade Läkare Utan Gränser 130 000 patientbesök i Domizlägret och ytterligare 50 000 i två andra läger för syriska flyktingar i norra Irak. Hittills i år har behovet av sjukvård varit lika stort.
