Hoppa till huvudinnehåll

Rohingyakrisen: Sjukvård stoppas i norra Rakhine

Publicerad 10 augusti 2018

Bildspel

Bildspel i fullskärm
Rohingyer från norra Rakhine i Myanmar har flytt undan riktat våld

Människor på flykt från Myanmar anländer till Bangladesh, september 2017. 

Humanitära hjälporganisationer ges fortfarande inte tillträde till norra Rakhine där många rohingyer saknar sjukvård. Läkare Utan Gränser har inte fått tillträde till området på ett år och vi är oroade över de stora medicinska och humanitära behov som inte tillgodoses i denna del av Myanmar.

För ett år sedan, den 11 augusti 2017, drog den myanmariska regeringen tillbaka Läkare Utan Gränsers tillstånd att arbeta i delstaten Rakhines norra del. Det var två veckor innan den väpnande grupperingen ARSA (Arakan Rohingya Salvation Army) tog till våld, varefter den myanmariska armén inledde sin så kallade ”rensning” i området.

Nu ett år senare kan vi fortfarande inte ge befolkningen i norra Rakhine sjukvård. Frida Lagerholm, kommunikationsansvarig för svenska Läkare Utan Gränser, arbetade i Myanmar då våldet blossade upp i augusti 2017.

– Det var sorligt att se de omänskliga förhållanden som rohingyerna lever under. Det är djupt tragiskt för att de saknar mänskliga rättigheter, tvingas leva i ett öppet fängelse och inte ens får passera vägspärrarna om de är akut sjuka. Alla jag mötte vittnade om samma sak: förföljelse och rädsla för att bli attackerade. Behovet av sjukvård i norra Rakhine var skriande redan före krisen som bröt ut för ett år sedan, och nu har vi inte insyn i vad som pågår där, säger Frida Lagerholm.

Läkare Utan Gränser har upprepade gånger bett Myanmars regering om tillåtelse att utföra medicinskt hjälparbete i området, men olika administrativa hinder har gjort det omöjligt.

– Vi vädjar än en gång till regeringen att omedelbart ge alla oberoende och opartiska humanitära aktörer tillträde till norra Rakhine. Detta för att säkerställa att behovet av sjukvård utvärderas och tillgodoses, säger Benoit De Gryse, operativ chef för Läkare Utan Gränsers insats i Myanmar.

Välfungerande sjukvård förstördes

Läkare Utan Gränser har tillhandahållit sjukvård för alla invånare i norra Rakhine sedan 1994. Då insatsen stoppades för ett år sedan drev vi fyra vårdinrättningar som erbjöd grundläggande sjukvård i norra Rakhine, varav tre senare brändes ned. Varje månad genomförde våra team även över 11 000 konsultationer inom primärvård och reproduktiv hälsa samt skötte ambulanstransporter.

Många platser är avfolkade efter att över 700 000 rohingyer sedan den 25 augusti 2017 flytt våldet som riktats mot dem i norra Rakhine. Ändå finns det fortfarande mellan 550 000 och 600 000 statslösa rohingyer i Rakhine.

– De medicinska behoven hos såväl rohingyer som olika minoritetsgrupper i norra Rakhine måste utredas grundligt och på ett oberoende sätt, säger Benoit De Gryse.

Farlig flykt enda chansen

Vi har fortfarande personal på plats i staden Maungdaw trots att det medicinska arbetet stoppats. Våra team hör vittnesmål från rohingyer om svårigheterna att få sjukvård; om hur muslimska patienter inte kan röra sig fritt och om hur de inte har råd med sjukvård.

En person, som vill vara anonym, berättar för vårt team om hur familjen flydde till Bangladesh för att rädda sin sjuka mamma. Mamman avled senare i Bangladesh.

– Vi får inte komma till städerna Sittwe eller Rangoon här i Myanmar. Det enda vi kunde göra var att ta den riskabla flyktvägen till Bangladesh. Jag skulle vilja ta min mammas kropp tillbaka till min by och begrava henne bredvid min pappa. Men det kommer inte att ske på grund av läget i landet. Om det hade varit möjligt att besöka en specialist här hade vi aldrig behövt fly till Bangladesh.

Informationsvakuum

Myanmars regering påstår att sjukvårdsbehovet tillgodoses, men humanitära organisationers kraftigt begränsade tillträde till norra Rakhine betonar bristen på oberoende information om situationen där.

– Tillträde för humanitära organisationer är avgörande. Utan trovärdig information finns det ingen chans att bedöma de verkliga medicinska och humanitära behoven, säger Frida Lagerholm.

Läkare Utan Gränser arbetar fortfarande i Sittwe-distriktet i centrala Rakhine där vi ger grundläggande sjukvård och hänvisar akutfall vidare. På andra håll i Myanmar fortsätter vi driva projekt i regionerna Shan, Kachin, Tanintharyi och Rangoon samt i den autonoma regionen Naga.

Relaterade nyheter

Förhållanden som rohingyerna uthärdar i de tillfälliga lägren i Bangladesh håller långt ifrån en accepterad humanitär standard.
Bangladesh

Ett år senare: stort lidande bland rohingyer i Bangladesh

Trots att det har gått ett år sedan över 700 000 rohingyer tvingades fly från Myanmar till Bangladesh nekas de än i dag sina rättigheter. De lever hopträngda i tillfälliga flyktingläger under oacceptabla förhållanden och är fångade i en ond cirkel av lidande och sjukdomar.

23-åriga Reena Bekum, som flydde till Bangladesh för åtta månader sedan.
Bangladesh

Stöd åt utsatta rohingya-kvinnor i Bangladesh

I de provisoriska bosättningarna i Bangladesh föder många rohingya-kvinnor barn i sina tält. En långt ifrån ideal situation om något går fel. På vår nya mödravårdsavdelning ger vi kvinnor möjlighet att föda barn i lugn och ro.

Det nya sjukhuset i Cox’s Bazar, Bangladesh, har kapacitet att ta emot 100 patienter.
Bangladesh

Nytt sjukhus ska bistå rohingyer i Bangladesh

I hjärtat av det stora Kutupalong-Balukhali-lägret i Bangladesh har vi öppnat ett nytt sjukhus som ska bistå de cirka 700 000 rohingyer som bor där. Snart inleds monsunsäsongen då risken är stor att sjukdomar som kolera sprids.