Trots årtionden av internationellt bistånd är tillgången till sjukvård i Afghanistan fortfarande begränsad och utom räckhåll för många människor. Idag släpper vi rapporten ‘Between Rhetoric and Reality: The Ongoing Struggle to Access Healthcare in Afghanistan’ som belyser de utmaningar och risker som människor tvingas ta för att söka sjukvård.
Tillgången till sjukvård i Afghanistan lyfts ofta fram som en framgångssaga av det internationella samfundet, men vår rapport visar att verkligheten är långt ifrån så enkel. Rapporten är baserad på vittnesmål från 800 patienter på organisationens sjukhus i provinserna Helmand, Kabul, Khost och Kunduz.
Christopher Stokes, generalsekreterare för vårt operativa center i Bryssel, berättar att var femte patient som intervjuats har en familjemedlem eller nära vän som dött under det senaste året på grund av bristande tillgång till sjukvård.
– Fyrtio procent av dem som kom till våra sjukhus berättade att de utsatts för våld, landminor, vägspärrar eller trakasserier på vägen.
För majoriteten av patienterna hade det inte varit möjligt att ta sig till den närmaste hälsocentralen när de var sjuka. Istället hade de fått resa långt för att söka vård, vilket ofta är både kostsamt och riskabelt. Johan Mast, generalsekreterare på Läkare Utan Gränser berättar om sitt besök i norra Afghanistan förra året:
– Många av de patienter och kollegor som jag pratade berättade för mig om de enorma svårigheterna med att söka sjukvård. Inte sällan fick de färdas långa sträckor och ofta genom områden som var mycket farliga på grund av pågående stridigheter.
Ignorerade vårdbehov
Under de senaste tolv åren har regeringar som varit inblandade i kriget i Afghanistan fattat beslut om var och hur sjukvård ska tillhandahållas i landet. Ofta har dessa beslut inte grundats på människors faktiska behov, utan snarare på behovet att stabilisera landet eller vinna sympati hos befolkningen - ’winning hearts and minds’. Ett resultat är att det fortfarande finns stora brister när det gäller att tillgodose de akuta behov som har uppstått under den pågående konflikten. Internationella givare, biståndsorganisationer och afghanska myndigheter måste snarast åtgärda de allvarliga bristerna inom hälso- och sjukvården.
Den bristfälliga sjukvården påverkar framför allt människor som bor i konfliktdrabbade områden. Bristen på säkerhet begränsar tillträdet till många områden för både hälsomyndigheter och humanitära organisationer som Läkare Utan Gränser. För att nå de mest utsatta människorna förhandlar humanitära organisationer med alla sidor i den väpnade konflikten om tillgång. Alla parter i konflikten måste bidra till att alla sjuka och sårade får tillgång till sjukvård.
– Samtidigt som det internationella intresset för Afghanistan avtar blir våra medarbetare vittnen till den konflikt som fortfarande pågår i många delar av landet och till det ökande behovet av sjukvård, säger Christopher Stokes.
Medan det internationella samfundet gömmer sig bakom retoriken måste befolkningen i Afghanistan ta itu med den hårda verkligheten.
Här kan du läsa hela rapporten om Afghanistan.
Läkare Utan Gränser arbetar vid Ahmad Shah Baba-sjukhuset i östra Kabul och Boost-sjukhuset i Lashkar Gah i Helmand-provinsen. Organisationen driver också ett kirurgiskt traumacenter i Kunduz, ger livräddande kirurgisk vård till människor i norra Afghanistan, och driver även ett mödravårdssjukhus i Khost i östra Afghanistan. Vi tar inte emot några institutionella medel från någon regering för insatsen i Afghanistan utan är helt beroende av privata gåvor från allmänheten.
