Slagna, frusna och sjuka: verkligheten för migranter och asylsökande i Bosnien

Klockan är halv nio på morgonen och temperaturen är nära noll i Zavalie, en liten bosnisk by nära gränsen till Kroatien. Khaan* och 30 andra män står i entrén till den lokala vårdmottagningen. De väntar på att få träffa Läkare Utan Gränsers medicinska team som ger sjukvård och psykologiskt stöd på den lilla kliniken fyra gånger i veckan.

Khaans kläder är smutsiga, han saknar jacka och hans skor, som inte har några skosnören, är täckta av lera.

–  För två veckor sedan var jag i ”the game”, det är så vi kallar det när vi försöker ta oss över gränsen till Kroatien, säger Khaan. Men den kroatiska polisen tog fast mig och alla andra i gruppen. De slog oss, de tog våra jackor, väskor, telefoner och pengar. Sedan skickade de tillbaka oss till Velika Kladusa i Bosnien. I min grupp fanns det barn så unga som 12 år. Polisen slog dem också. Det händer alltid.

Khaan är en av runt 20 000 personer som kommit till Bosnien i år med hopp om att fortsätta sin resa norrut. Med alltmer strikta säkerhetsåtgärder vid gränserna på Balkan fortsätter tusentals människor leta efter alternativa vägar för att finna skydd i andra europeiska länder. De svåra levnadsförhållandena, som nu förvärras med vinterns antåg, och det påstått våldsamma motståndet från kroatisk polis, har gjort Bosnien till en av de tuffaste flaskhalsarna längs migrationsrutterna i Europa.

– Vucjak är en omänsklig och farlig plats, ingen människa borde leva så här, säger Nihal Osman, koordinator för Läkare Utan Gränser. Människor kommer till vår klinik från Vucjak i sandaler, utan strumpor eller jackor. Många av dem lider av luftvägsinfektioner och hudsjukdomar som orsakats av de fruktansvärde levnadsförhållandena. Det är hjärtskärande att se och behandla dessa människor, och samtidigt veta att efteråt måste de återvända till att sova på marken i ett tält. Att detta läger ska fortsätta vara öppet är oacceptabelt. Det borde stängas omedelbart.

Läkare Utan Gränser har arbetat tillsammans med hälsomyndigheterna i Bosnien sedan i augusti och har startat upp aktiviteter på två platser i denna del av landet. Syftet med projekten är att erbjuda vård för migranter och asylsökande som bor utanför de officiella lägren, med särskilt fokus på dem som utsatts för våld och sexuellt våld. Sedan starten har våra team haft runt 1 200 patientbesök av människor som annars inte skulle haft tillgång till vård. Många av våra patienter är minderåriga.

I den kalla natten försöker 4 000 personer sova i övergivna byggnader och provisoriska skydd kring städerna Bihac och Velika Kladusa, eller i tält i Vujcak-lägret. Lägret skulle vara en tillfällig lösning från de lokala myndigheterna för dem som saknade tillgång till de officiella lägren. Men standarden i lägret är undermålig och det ligger i ett område fullt av landminor, och på mark som är förgiftad av metangas. Trots detta annonserade myndigheterna den 13 november att lägret kommer fortsätta användas och ta emot nya migranter under vintern.

–  Situationen är mycket svår här, jag har aldrig behövt sova i ett tält tidigare, säger Muhallil* från Pakistan. På natten tränger kylan igenom tältet och när det regnar kommer vattnet in. Maten är väldigt dålig, toaletterna är så smutsiga att vi inte kan använda dem och vattnet i duscharna är iskallt.

Muhallil har varit i Vucjak med sin 16-åriga bror i två månader. Medan han berättar bakar hans vänner tunnbröd över elden som de har tänt i det stora tältet som de alla delar.

– Människor som inte är registrerade i officiella läger har inte tillgång till någon som helst service och löper dessutom större risk att utsättas för våld, säger Osman. Därför arbetar vi främst mot denna grupp som har de största behoven. Om inte myndigheterna erbjuder trygga boenden som är anpassade för vinterväder, samt tillräcklig service, är jag rädd att det bara är en tidsfråga innan människor dör. 

*Namnen har ändrats 

Läs mer om vad Läkare Utan Gränser gör i Bosnien och Serbien