Varje dag dör barn av undernäring trots att de fått äta sig mätta. Svenska pengar används till att köpa mat som vi aldrig skulle ge våra egna barn men som utan förbehåll ges till de mest utsatta människorna i världen. Läkare Utan Gränser uppmanar nu Sverige till att ta större ansvar för hur matbiståndet används. Debattartikel publicerad i OmVärlden.
FN organet World Food Programme (WFP) vars uppdrag är att förse utvecklingsländer med matbistånd spenderade cirka 25 miljarder kronor år 2009. Sverige har hittills i år bidragit med cirka 556 miljoner kronor till WFP:s humanitära insatser vilket gör oss till ett av de största givarländerna. En stor del av dessa pengar går till att köpa majs- och sojamjölsblandningar (CSB). En blandning som inte uppfyller internationell standard för näringsbehov för barn, särskilt de under två år. Näringsexperter från Världshälsoorganisationen (WHO) har slagit fast att CSB är olämpligt att använda som behandling av undernärda barn, bland annat eftersom det hämmar upptaget av viktiga proteiner, spår- och näringsämnen som är nödvändiga för barnets återhämtning från undernäring.
Kosten viktig
Under de första två åren av ett barns liv har kostens kvalitet en kritisk betydelse för barnets hälsa samt dess fysiska och mentala utveckling. Vid sex månaders ålder får barn ett ökat behov av energiintag som inte enbart amning kan tillgodose. Kost som inte innehåller den rätta sammansättningen av högkvalitativa proteiner, essentiella fettsyror, kolhydrater, vitaminer och mineraler kan försämra barnets tillväxt och utveckling, leda till försvagat immunförsvar eller resultera i ett livslångt försämrat hälsotillstånd. För ett gravt undernärt barn kan en vanlig förkylning eller magsjuka leda till döden.
Uppskattningsvis 195 miljoner barn under fem år lider idag av undernäring. Av dessa lever 90 procent söder om Sahara i Afrika samt i Sydasien. Enligt aktuella siffror från WHO dör 3,9 miljoner barn till följd av undernäring. Trots att detta tillstånd går att förebygga.
Mathjälp undermålig
Även om rätt behandling mot undernäring aldrig kan lösa de bakomliggande problemen så är matbistånd helt nödvändigt för att lindra nöd här och nu. Det finns redan en del anpassade produkter på marknaden men fortfarande är större delen av den mathjälp som ges idag undermålig. WFP har dock antagit en ny strategi som är anpassad till barns specifika näringsbehov. Det som nu saknas är till stor del resurser men också politisk vilja. Stora givarländer har ett ansvar och bör stödja WFP i implementeringen av denna strategi så att man i näringsinsatser kan förse målgruppen med matbistånd som håller rekommendad standard
Sverige har som en medlem av EU och som en av de största större givarna till WFP en unik möjlighet att påverka situationen till det bättre. Läkare Utan Gränser uppmanar Sverige att aktivt bidra till upphörandet av den dubbla standard som råder då vi förser eller finansierar näringsmässigt undermålig mat till undernärda barn i utvecklingsländer. Sverige bör ställa ökade krav på användandet av sitt och EUs stora bistånd till WFP och kräva att pengarna används till att köpa produkter som lever upp till de näringsmässiga behov barn behöver för att överleva.
120 projekt mot undernäring
Läkare Utan Gränser behandlade 250 000 barn som led av akut undernäring i 34 länder under 2009. Vi är ofta bland de första på plats i en undernäringskris men arbetar också i områden där undernäring är ett kroniskt problem. Just nu driver Läkare Utan Gränser cirka 120 projekt riktade mot undernäring i ett trettiotal länder.
Mellan den 3 och 29 maj visades utställningen Starved for Attention på Fotografiska i Stockholm som tar upp undernäringsproblematiken och matbiståndets roll i denna. Tidigare i månaden anordnades ett rundabordssamtal mellan de ansvarige instanserna för Sveriges matbistånd där Läkare Utan Gränser uppmanade till att ta större ansvar för hur matbiståndet används.
