I flyktinglägren i Kenya är psykologer en självklar del av våra team. Idag är det världsdagen för psykisk hälsa och vi tittar närmare på hur våra psykologer jobbar för att hjälpa människor att komma över trauman.
Ibado Mohamed Muhamad är 50 år och en av de människor med psykisk ohälsa som vår personal träffat i flyktinglägret Dadaab, Kenya. För 10 år sedan blev hon konfronterad av beväpnade män i Somalia när hon var och hämtade vatten. Männen band henne vid ett träd. När hennes man och tre söner kom hem blev de dödade av männen. Därefter stack de ut Ibados ögon. Sedan den dagen pratar Ibado högt för sig själv och har ofta mardrömmar. Hon har bott i flyktinglägret i Dadaab i drygt ett halvår.
Hör ihop med fysiska smärtor
Många av de flyktingar som kommer till Dadaab har varit med om traumatiska upplevelser i Somalia där våldet har tvingat dem att lämna sina hem. Sedan 2009 har vi bistått människor med sjukvård i Daghaley, en del av flyktinglägret Dadaab.
I vår verksamhet ingår mental hälsovård vilket det finns stort behov av hos lägrets invånare. I Kenya, liksom på andra ställen där vi arbetar, är psykologer en självklar del av våra medicinska team.
– I Dadaab, och i många afrikanska länder generellt, tar man inte alltid upp psykiska problem på samma sätt som i rika länder. Människor vänder sig istället till oss med fysiska smärtor. Vi försöker få dem att förstå att smärtorna kan höra ihop med deras känslomässiga tillstånd, säger
Pablo Melgar Gomez, psykiatriker som tidigare jobbat för oss i Dadaab och nu jobbar med palestinska flyktingar i Libanon.
Nödvändigt att gripa in
Några besök är ofta tillräckligt för att människor ska hitta ett sätt att hantera sin psykiska stress. Men för personer med mer allvarliga former av psykisk ohälsa - exempelvis schizofreni och bipolär sjukdom - kan det vara svårt att få den behandling de behöver.
– När jag var i Dadaab såg jag ett antal människor som hade blivit fastkedjade eller utestängda av sina familjer som var helt oförmögna att ta hand om sina anhöriga. Om vi inte hade gripit in hade de här människorna stått helt utan psykisk vård och antagligen varit fastkedjade än idag, säger Pablo.
Akutinsats i Haiti
I krigstid eller i sviterna efter en naturkatastrof ökar andelen människor med mentala hälsoproblem ofta med det dubbla eller tredubbla. I extrema fall upplever hela befolkningar ökad oro eller sorg. Många människor går igenom svårigheterna själva eller med hjälp av familj och vänner. Men för andra är psykologisk eller psykiatrisk vård nödvändig.
I krissituationer tar vår personal först hand om de mest akuta fallen. Ett exempel på en sådan krissituation var jordbävningen i Haiti i januari 2010 då vår personal fanns på plats för att ge människor mental akutvård.
Behövs ofta
Psykiska problem kan vara svåra att identifiera när de tar sig uttryck i fysiska smärtor. Därför är en av uppgifterna hos våra psykologer att träna vår övriga personal i att upptäcka vilka patienter som har fysiska problem på grund av mental ohälsa. Oftast har den typen av patienter ospecifika smärtor och kommer tillbaka flera gånger utan att få en ordentlig diagnos.
Utöver flyktingläger, naturkatastrofer och krigszoner finns en mängd andra situationer då våra psykologer arbetar med mental hälsovård, bland annat i samband med sexuellt våld i Kongo-Kinshasa och Guatemala.
– Mental hälsovård kan hjälpa patienter med hiv/aids och tuberkulos att bättre följa sin behandling eller bättre ta hand om sina anhöriga. Om en mamma är deprimerad till exempel så kommer hon inte att kunna ta hand om sitt undernärda barn på rätt sätt och se till att barnet ökar i vikt, säger Pablo.
Under 2011 genomförde Läkare Utan Gränsers personal omkring 17 000 enskilda patientkonsultationer och 19 200 gruppkonsultationer.
Runt 450 miljoner människor världen över lider av mentala hälsoproblem, enligt Världshälsoorganisationen, WHO. Det finns ett enormt gap mellan dem som behöver mental hälsovård och dem som faktiskt får det.
Här kan du läsa mer om vårt arbete med mental hälsovård.
