Hoppa till huvudinnehåll

Sveriges ansvar i kampen mot aids, tuberkulos och malaria

Publicerad 12 juli 2013

Miljontals människor som drabbats av hiv/aids, tuberkulos och malaria runt om i världen står just nu inför en tid fylld av politiska beslut som dramatiskt påverkar deras chanser till behandling och överlevnad. 

Miljontals människor som drabbats av hiv/aids, tuberkulos och malaria runt om i världen står just nu inför en tid fylld av politiska beslut som dramatiskt påverkar deras chanser till behandling och överlevnad. De mest utsatta människorna i världen är beroende av att stora givarländer som Sverige tar sitt ansvar. Nu måste Sverige och biståndsminister Gunilla Carlsson göra det enda rätta och fortsätta stödja kampen mot tre av världens största epidemier, skriver Johan Mast, generalsekreterare för Läkare Utan Gränser.

Politiska beslut framöver avgör om den senaste tidens framgångar i kampen mot de tre smittosamma sjukdomar som årligen dödar flest människor i världen kan fortsätta eller om ambitionerna måste sänkas och mycket av det arbete som Läkare Utan Gränser och andra vårdgivare i fattiga länder utfört ska gå förlorat.

Nyss avslutades internationella aidskonferensen i Kuala Lumpur där Världshälsoorganisationen (WHO) lanserade nya riktlinjer för hivbehandling. De nya riktlinjerna innebär bland annat att behandling bör påbörjas i ett tidigare sjukdomsskede samt bättre uppföljning av behandlingens verkan. För att genomföra de nya riktlinjerna i fattiga länder – så att fler liv kan räddas och smittspridningen minskas – krävs ett ökat internationellt stöd och ekonomiska resurser från givarländer och finanseringsorgan som den Globala fonden mot aids, tbc och malaria.

Ambitiösa mål som också stöttats ekonomiskt har hittills spelat en viktig roll i kampen mot sjukdomarna. Sverige har varit drivande inom den FN-process som ska ta fram nya internationella hälsomål, som blir gällande då de så kallade millenniemålen går ut 2015. Det sjätte millenniemålet om smittsamma sjukdomar har spelat en viktig roll för att driva fram satsningar för att bekämpa malaria, hiv och tbc.

Ett konkret handlingstillfälle infaller när den Globala fonden, den finansieringsfond som är världssamfundets främsta vapen i kampen mot dessa tre sjukdomar, nu går in i den process då förhoppningar och ambitioner ska omsättas till bindande ekonomiska löften. I dagarna besökte Globala fondens chef Mark Dybul Sverige, bland annat för att träffa biståndsminister Gunilla Carlsson.

Globala fonden uppskattas ha bidragit till att mer än 4,2 miljoner människor har fått tillgång till hivläkemedel och att 9,7 miljoner människor har behandlats för tbc. Detta har räddat många liv och ger förhoppningar om att vi kan besegra sjukdomarna. Men kampen är långtifrån över. Miljoner väntar fortfarande på behandling.

De tre senaste åren har olika givare bidragit till Globala fonden med totalt 70 miljarder kronor. Fonden har nu bett om en höjning till ca 105 miljarder kronor för att möta utmaningarna under nästa treårsperiod. Sverige är en av de större givarna till Globala fonden och spelar en aktiv roll i fondens styrelse. För att fonden ska nå de mål som stöttas av givarna behöver även Sveriges bidrag öka för att spegla de ökade behoven.

Världssamfundet står inför ett val: göra ansträngningen nu eller behöva betala ett ännu högre pris längre fram. Att satsa nu är inte bara en god investering, det är ett unikt tillfälle att föra kampen mot dessa tre sjukdomar närmare mål och rädda miljoner människor undan död och lidande.

De mest utsatta människorna i världen är direkt beroende av att stora givarländer som Sverige tar sitt ansvar på största allvar och att diskussioner på högnivåmöten omsätts till handling som räddar liv. Vi uppmanar Sverige att visa vägen framåt genom ett ökat stöd till Globala fonden och ett fortsatt starkt engagemang i kampen mot de tre sjukdomarna.

Johan Mast, generalsekreterare Läkare Utan Gränser

 I juli 2013 publicerades denna debattartikel på SVT Debatt.

Relaterade nyheter

Four Years and Counting

2017

Rapporten går igenom anledningarna bakom varför majoriteten av människor med läkemedelsresistent tuberkulos fortfarande inte behandlas med nyare mediciner.

Efter Sovjetunionens fall blev tuberkulos, tbc, ett allvarligt hot mot folkhälsan i de forna sovjetstaterna.
Tuberkulos

Hoppet spirar i Georgien

I elva år styrde tuberkulosen Eldars liv. Nu är han frisk – tack vare de första nya läkemedlen på 50 år. Genom två stora kliniska studier vill Läkare Utan Gränser bidra till att revolutionera behandlingen av tuberkulos. Och hittills verkar det lovande.

Yury utvecklade XDR-TB, extremt multiresistent tuberkulos, vilket är en mycket dödlig och svårbehandlad form av sjukdomen.
Tuberkulos

Botad – mot alla odds

Yury nämner sällan sjukdomens namn. Sedan han förstod vilken sjukdom han drabbats av har han varit rädd för att nämna dess namn öppet. Han var rädd för vad sjukdomen skulle göra med hans hälsa men kanske ännu mer för omgivningens dom.

Winnie är 25 år och testade positivt för hiv för två år sedan och har gått på antiretroviral behandling sedan dess. Bilden är tagen på vårt sjukhus i Homa Bay, Kenya.
Hiv/Aids

Aids slår hårt i Afrika söder om Sahara

Även om stora framsteg gjorts inom det internationella hivarbetet under det senaste decenniet är antalet dödsfall i aids fortfarande oroväckande högt i Afrika söder om Sahara.