Fredericke Dumont är läkare och del av vårt akutteam som inom loppet av en vecka har fått igång den medicinska hjälpen till sydsudanesiska flyktingar i Uganda.
”Vi arbetar på en vårdcentral i Dzaipi i Uganda i ett transitläger, nära gränsen till Sydsudan. Dzaipi är en dammig plats i bushen där cirka 38 000 människor har sökt skydd efter att ha flytt från konflikten i Sydsudan. 15 000 av dem är i Dzaipi och 23 000 befinner sig i Numanzi-lägret som ligger 5-6 kilometer bort. Många kommer från delstaterna Jonglei och Unity och från staden Bor. De flesta är kvinnor och barn.
Människor har gått långt för att komma hit. De har med sig matlagningsutrustning, kläder och plastpåsar fulla med personliga tillhörigheter. Man får känslan att de hade tid att packa. Samtidigt finns det andra som inte har något alls med sig.
UNHCR som är FN:s flyktingorganisation bidrar med tält och i nuläget har flyktingarna mat. Det finns också dricksvatten eftersom Läkare Utan Gränser varje dag kör dit flera tankbilar med vatten från Nilen. Vi renar sedan vattnet i lägret så att det är säkert att dricka.
Det ugandiska hälsoministeriet har en vårdcentral men den svämmade snabbt över av alla flyktingar. Så vi kom för att bistå dem.
Läkare Utan Gränser kom hit för två veckor sedan och det första vi gjorde var att ställa i ordning ett tält för öppenvårdsmottagning. I tältet finns det plats för undersökningar, väntrum, rådgivning, ett litet apotek och en matsal.
Vi använder oss också av mobila kliniker i Numanzi, ett litet läger 5-6 kilometer härifrån. Vi skickar de allvarligare fallen vidare till Dzaipi och om det inte räcker hänvisar vi till Adjumanis distriktsjukhus där det även finns möjlighet att göra kirurgiska ingrepp.
Vi har också öppnat en avdelning för inskrivna patienter här i Dzaipi där vi har hyrt in lokalt anställda från Uganda och Sydsudan; sjuksköterskor, städare, vårdbiträden, barnmorskor och ambulansförare. För närvarande är jag den enda läkaren i lägret. Vi fördelade arbetsuppgifter och skrev arbetsscheman och fyllde avdelningarna med mediciner och förbrukningsmateriel. Förhållandena i lägret är rätt enkla.
Vi har sett några allvarligare fall, till exempel malaria, diarréer och kräkningar, men även kvinnor som fått komplikationer under sin graviditet och patienter med feber och luftvägsinfektioner. Vi har också sett en del fall av undernäring så vi kommer att starta en näringsklinik för undernärda barn som behöver skrivas in för vård.
De fall vi ser och den medicinska hanteringen av dem påminner om hur det är i resten av Afrika. Även om konflikter är en del av de här människornas historia, så pratar de inte om det i nuläget.
Numanzi-lägret håller på att bli överfullt, så det kommer att öppna ett läger i Baratuka som ligger 10 kilometer från Dzaipi. Vi planerar också att ha en mobil klinik i Baratuka och att ställa upp en vattentank med kapacitet för 30 000 liter vatten för att ge flyktingarna tillgång till rent vatten. Vi utvidgar våra aktiviteter efter flyktingarnas behov.”
