Hoppa till huvudinnehåll

Tortyr skadar både fysiskt och psykiskt

Publicerad 13 juli 2016

Bildspel

Bildspel i fullskärm
Många av de flyktingar som når Europa har utsatts för tortyr.

Många av de flyktingar som når Europa har långa, svåra resor bakom sig. Flera av dem har fängslats, torterats eller utsatts för annat våld längs vägen.

Ungefär en tiondel av de flyktingar som har kommit till Europa de senaste åren har blivit utsatta för någon form av tortyr eller blivit illa behandlade på andra sätt, vissa i sina hemländer, andra under flykten. På våra mottagningar i Aten och Rom hjälper vi dem.

Många flyktingar har varit med om hemska upplevelser. De har en lång och svår resa bakom sig, vissa har suttit fängslade eller hållits fångna av lokala gäng och fått utstå slag, våldtäkter och andra former av förnedring – både fysisk och psykisk.

I väntrummen på våra mottagningar för tortyroffer träffar vi många av dem; människor som har blivit utsatta för tortyr och förnedrande behandling vars enda syfte är att bryta ner människor och lämna ärr både i deras kroppar och själar. Det är en traumatisk upplevelse som krossar en människas värdighet och självförtroende. Det kommer att ta åratal att bearbeta upplevelserna och ärren kommer troligtvis aldrig att läka.

Vi träffar bara dem som har lyckats ta sig så här långt, vi får inte glömma alla dem som är kvar i sina hemländer, utan möjlighet att fly. Ioanna Kotsioni

Det syns inte på utsidan vad de här människorna har varit med om, det kan hända att du möter dem på gatan utan att ens lägga märke till dem. De ser ut som du och jag.

Mottagningar i Aten och Rom

2014 öppnade vi en mottagning i Aten för människor som blivit utsatta för tortyr, ett år senare öppnade vi ytterligare en i Rom. På båda mottagningarna arbetar vi tillsammans med lokala organisationer för att hjälpa de traumatiserade människorna på bästa sätt. På mottagningarna finns därför medicinsk personal, psykologer, psykiatriker, kulturtolkar, socialarbetare och jurister.

Sedan öppningen har personalen på mottagningen i Aten hjälpt över 400 människor från 38 olika länder som har blivit utsatta för någon form av tortyr eller extremt våld. Bara de senaste månaderna har antalet patienter fyrdubblats.

– När du arbetar med att hjälpa de här människorna inser du att det här är dem som har överlevt, och att varje dag fortfarande är en kamp för dem. Vi träffar bara dem som har lyckats ta sig så här långt, vi får inte glömma alla dem som är kvar i sina hemländer, utan möjlighet att fly, säger Ioanna Kotsioni, koordinator för vårt center för tortyroffer i Aten.

Att bygga upp förtroende tar tid

Det är vanligt att de människor som kommer till någon av våra mottagningar har generella och vaga symptom såsom oro, sömnsvårigheter eller fysiska smärtor. Det tar ofta flera besök innan ett förtroende har byggts upp och de börjar berätta vad de har varit med om – om det trauma de bär med sig. Ibland tar det flera månader, ibland flera år. De människor som har behandlats så här illa behöver tid på sig för att börja lita på människor och bygga upp sin självkänsla igen. Därför försöker vi också se till att de som besöker oss också får hjälp med sina vardagliga behov, utöver stöd i asylprocessen kan det handla om mat och husrum, eller att hitta ett jobb.

– Jag har varit i Grekland i fyra år. Jag köar för att få mat, jag köar för att få ta en dusch, jag köar för att få någonstans att sova, jag köar för att få hjälp med mina papper. Jag köar för att få känna mig som en människa igen. Kan någon berätta hur länge jag måste stå i kö? säger en anonym flykting.

Relaterade nyheter

Rashid vet inte om han får stanna i Sverige. Han är orolig för att utvisas till Afghanistan i rädsla för talibanerna som tvingade honom och hans familj därifrån.
Flyktingar i Europa

En ensamkommandes berättelse

Rashid är en av de ensamkommande ungdomar vi gett psykosocialt stöd till i Sverige. Han är rädd att utvisas till Afghanistan i rädsla för talibanerna som en gång tvingade honom och hans familj därifrån.

Games of violence

Games of Violence

2017

Rapport: Flyktingar, asylsökande och andra migranter utsätts för våld och förödmjukelser av gränsmyndigheten i Serbien. Nästan hälften av patienter Läkare Utan Gränser tog emot första halvan av 2017 var pojkar yngre än 18 år. 

Flyktingar i Europa

”Jag vill ge mina barn en bra framtid”

Zeynab flydde till Sverige för två år sedan. Hon och hennes familj väntar fortfarande på besked om de ska få stanna. Rädslan för att utvisas tär på familjen men Zeynab håller fast vid hoppet om en bättre framtid. 

Asylsökande flyttar från Brännebrona asylboende i Götene kommun när det stängdes tidigare i år.
Flyktingar i Europa

Ett liv i limbo

De fruktar att behöva återvända, men vet inte om de får stanna. Vi har under ett år gett psykosocialt stöd till asylsökande i Sverige och en majoritet av de vi träffat känner oro, ångest och nedstämdhet.