Hoppa till huvudinnehåll

Flyktingar strandsatta efter nya restriktioner

Publicerad 24 februari 2016
Flyktingar från Afghanistan vid den överfulla gränsen mellan Grekland och Makedonien.
Foto: Konstantinos Tsakalidis.

Tusentals män, kvinnor och barn är strandsatta i Grekland och på Balkan efter att flera europeiska länder plötsligt infört nya gränsrestriktioner för afghanska flyktingar på västra Balkan. Flyktingarna får ingen information, minimalt humanitärt bistånd och är i riskzonen för våld och övergrepp.

– Vi har fördömt de humanitära konsekvenserna av denna dominoeffekt flera gånger. Men de europeiska regeringarna fortsätter att skapa nya och godtyckliga kriterier, med det enda målet att minska flödet av människor till varje pris. Det står i fullständig strid med humanitära behov. De europeiska regeringarna har misslyckats med att hitta kollektiva och humana lösningar och det leder till kaos, godtycklighet och diskriminering, säger vår humanitära rådgivare Aurelie Ponthieu.

De första gränsrestriktionerna för transitflyktingar infördes i november, då rörligheten över Balkan begränsades till syrier, irakier och afghaner. Men i helgen införde myndigheterna i Makedonien, Serbien, Kroatien, Slovenien och Österrike nya krav för att ytterligare minska flödet av flyktingar. För flyktingar från Afghanistan, som utgör 30 procent av de som tar sig till Grekland, innebär det bland annat att de inte längre får korsa gränsen mellan Grekland och Makedonien och gränsen mellan Makedonien och Serbien.

Blir strandsatta eller tvingas tillbaka

Tisdagen den 23 februari fick 60 afghaner beskedet av de serbiska myndigheterna att vandra tillbaka till Makedonien för att registrera sig. De nya kraven innebär ändå att de nekas inresa i både Makedonien och Serbien. De är just nu fångade i ett ingenmansland mellan de båda länderna utan tillgång till hjälp från humanitära organisationer.

Hundratals människor i Serbien, däribland kvinnor och barn, har stoppats från att korsa landet på väg mot Kroatien eller körts tillbaka till Serbien från Kroatien och Slovenien. Under helgen blev omkring 1 000 personer strandsatta vid Serbiens gränser utan tillförlitlig information och med liten tillgång till grundläggande stöd.
– Människor skickas fram och tillbaka mellan gränser utan någon tydlig information om sina rättigheter eller vad som kommer att hända i morgon. Vi vet av erfarenhet att de kan komma att vända sig till smugglingsnätverk och osäkra vägar, där risken att utsättas för övergrepp och våld är stor, säger Stephane Moissaing, landsansvarig i Serbien.

I tisdags bevittnade vårt team den grekiska polisen i Polykastro sparka afghanska flyktingar, däribland kvinnor och barn, som vägrade att gå ombord på en buss som skulle tvinga dem tillbaka till Aten. Denna händelse är ytterligare ett oacceptabelt exempel på det ökade våld vi sett sedan november, då begränsningarna för transitflyktingar först infördes. Sedan dess har vi sett ett ökande antal patienter i Serbien som uppger att de utsatts för övergrepp av både smugglare och polisen. I Idomeni, vid gränsen mellan Makedonien och Grekland, har vi behandlat fler än 100 personer med skador till följd av hundbett och annat våld som rapporterats ha begåtts av makedonska polisen.


Katastrofal situation blir värre

Hundratals människor från Afghanistan som hindrats från att korsa gränsen in till Makedonien skickas från Idomeni till Aten. Där är ankomstmottagningarna redan överfulla. Den stora ansamlingen av människor i norra Grekland har också skapat en fördröjning i Pireus, en hamn nära Aten. Människor som anländer till hamnen kan inte längre ta sig vidare norrut och de får heller ingen information om andra alternativ.

– Situationen är redan ohållbar och kommer bara att bli värre under de kommande dagarna. Grekland har en kapacitet att ta emot cirka 3 700 personer på fastlandet, av vilka endast 1 000 platser är avsedda för människor som vill ta sig vidare. Regeringen bygger två läger utanför Aten och Thessaloniki, men det är fortfarande oklart hur de ska skötas. Om afghanerna fortsätter att hindras från att resa vidare kommer hela mottagningssystemet att bli överhopad på bara åtta dagar. Avsaknaden av en realistisk beredskapsplan gör oss mycket oroliga att den redan katastrofala situationen bara kommer att förvärras, säger Marie Elisabeth Ingres, landsansvarig i Grekland.

Sedan början av 2016 har fler än 94 000 personer kommit till de grekiska öarna och fler än 320 drunknat när de försökt ta sig över Egeiska havet. Trots det fortsätter i genomsnitt 2 000 personer per dag att riskera sina liv genom att korsa havet till Grekland där de möter en desperat situation med brist på stöd och skydd.

 

HUR KAN DU STÖDJA VÅRT ARBETE?

Det är tack vare dina och andras donationer som vi kan vara oberoende, neutrala och opartiska – en förutsättning för vårt arbete i konfliktområden. Med ett regelbundet stöd ser du till att vi har resurserna som behövs för att agera snabbt.
Bli månadsgivare nu