Hoppa till huvudinnehåll

Uttalande med anledning av tv-dokumentären om Kayla Mueller

Publicerad 25 augusti 2016

I en tv-dokumentär om Kayla Mueller, en amerikanska som arbetade för en organisation i Turkiet och som bortfördes i norra Syrien 2013, medverkar även representanter för Läkare Utan Gränser. Vi vill med anledning av detta publicera följande uttalande.

På fredag den 26 augusti sänds en dokumentär om Kayla Muellers liv och omständigheterna kring hennes död i den amerikanska tv-kanalen ABC. Inom Läkare Utan Gränser vill vi än en gång framföra vårt djupaste deltagande i familjens och vännernas sorg. Kayla Muellers död är en tragedi och en stor förlust. Hon var en person som engagerade sig för människor i nöd, precis som Läkare Utan Gränser gör i närmare 70 länder runt om i världen.

– Hos Kayla fanns samma engagemang för utsatta människor som hos mina kollegor. Det har jag förstått genom att prata med hennes föräldrar Carl och Marsha, och genom att läsa vad hon har skrivit om krisen i Darfur, de palestinska områdena, Tibet och Indien. Vi vill alla på Läkare Utan Gränser uttrycka vår medkänsla med Kaylas familj som de senaste tre åren har varit med om händelser som ingen borde behöva genomleva, säger Jason Cone, generalsekreterare för Läkare Utan Gränser i USA.

Inga besök

Vi vill även förklara några av de beslut som togs efter Kayla Muellers bortförande i augusti 2013 och som delvis berörs i artiklar på ABC:s hemsida och förmodligen även kommer att tematiseras i fredagens tv-dokumentär. Detta uttalande är en fördjupning av våra kommentarer i dokumentären, som vi valde att medverka i av respekt för det lidande som Kayla Muellers familj har upplevt och efter ett personligt samtal med hennes föräldrar i deras hem i Arizona, USA.

Ungefär klockan 16 den 3 augusti 2013 anlände Kayla Mueller till Läkare Utan Gränsers sjukhus i den syriska staden Aleppo. Hon följde med en syrisk satellittekniker som vi hade anlitat för att reparera sjukhusets nätverk. De hade åkt tillsammans från södra Turkiet till Aleppo. Att Kayla Mueller följde med var helt oväntat, ingen på sjukhuset hade fått någon som helst information om detta. Om de haft sådan information skulle de å det bestämdaste ha förklarat att hon inte skulle komma, eller ställt in teknikerns besök helt och hållet.

Aleppo var redan då en ytterst farlig plats – en stad i krig – och innebar stora risker för västerlänningar i allmänhet och amerikanska medborgare i synnerhet. Läkare Utan Gränsers säkerhetsregler innebar därför ett förbud för medborgare från vissa länder – däribland USA – att arbeta i eller ens besöka vårt sjukhus. Det spelade ingen roll hur mycket erfarenhet de hade av humanitärt arbete eller av att arbeta i krigs- och konfliktområden, och oavsett om de hade de bästa intentioner. Besöksförbudet i Aleppo gällde alla amerikanska medborgare under alla omständigheter.

Tvungna att övernatta

Teknikern och Kayla Mueller anlände sent på dagen, vilket inte gav teknikern tillräckligt med tid att slutföra arbetet. Att hitta ett säkert ställe att övernatta på var i det närmaste omöjligt i den del av Aleppo där vårt sjukhus var beläget. Våra medarbetare såg därför till att de stannade kvar på Läkare Utan Gränsers område under natten. Följande dag, när teknikern avslutat sitt arbete, bad han om hjälp att ta sig till busstationen och vår personal ordnade en hyrbil med förare. Bilen hade bara en liten skylt med Läkare Utan Gränsers logotyp på instrumentpanelens högra sida. Den var inte märkt på något annat sätt. Den väg som föraren tog användes regelbundet av Läkare Utan Gränsers team, också tidigare samma dag. På vägen stoppades dock fordonet av okända beväpnade män som grep Kayla Mueller, teknikern och en av Läkare Utan Gränsers medarbetare som också var med i bilen. Föraren släpptes efter en timme och återvände då till sjukhuset där han informerade Läkare Utan Gränser om händelsen.

Delade med oss av informationen

Läkare Utan Gränser informerade i sin tur företaget som hade skickat teknikern om att han hade tagits tillsammans med en kvinna som åkt tillsammans med honom. Företaget spred ut informationen om bortförandet i södra Turkiet och uppenbarligen nådde den fram till en organisation med bas i södra Turkiet. Organisationen ringde Läkare Utan Gränser för att fråga om kvinnan och förklarade att hon arbetade för dem. Det var så vi fick reda på Kayla Muellers bakgrund och var hon hade arbetat. Organisationen fick ta del av all information som vi hade om incidenten.

Organisationen förklarade för Läkare Utan Gränser att de skulle kontakta amerikanska myndigheter och vidarebefordra informationen till dem. Vi kontaktade också olika myndigheter och beväpnade grupper i trakterna kring Aleppo för att försöka få mer information om vem som låg bakom bortförandet och varför – information som vi skulle ha vidarebefordrat till företaget som skickat teknikern och till den organisation som Kayla Mueller arbetade för.

Teknikern och Läkare Utan Gränsers medarbetare släpptes ungefär tre veckor senare, vid olika tillfällen, och utan att någon tog på sig skulden för bortförandet.

Fem medarbetare bortförda

Ungefär fem månader senare, i en annan del av norra Syrien, fördes fem av Läkare Utan Gränsers internationella medarbetare (tre kvinnor och två män) bort från ett projekt i Idlib-provinsen. Vi förstod senare att de hölls av IS.

De tre kvinnorna frisläpptes flera månader senare, den 4 april 2014. När de befann sig i trygghet utanför landet såg Läkare Utan Gränser till att de fick all den vård och allt det stöd de behövde. Under de påföljande debriefingarna berättade kvinnorna att de hade hållits fångna på samma plats som Kayla Mueller och flera andra personer. Kayla Mueller hade gett dem ett brev som hon skrivit till sina föräldrar, ett brev som Läkare Utan Gränsers medarbetare hade smugglat ut på egen risk. Även förövarna hade gett dem ett brev som de ville skulle vidarebefordras till Kayla Muellers föräldrar, men hon bad våra medarbetare att inte göra det. Förövarna uppmanade dessutom våra medarbetare att memorera en e-postadress som de, när de tagit sig hem, skulle använda vid försök att få Kayla Mueller fri.

Kontaktade familjen

Efter debriefingarna med våra frisläppta medarbetare kontaktade vi Kayla Muellers familj. Vi berättade att hon hade hållits fången tillsammans med våra medarbetare och att hon hade varit vid god hälsa när de såg henne senast. Vi skickade sedan Kayla Muellers brev till hennes föräldrar. Av hänsyn till säkerheten för de personer som fortfarande var tillfångatagna tog vi beslutet att dela med oss av e-postadressen vid ett senare tillfälle.

Två av Läkare Utan Gränsers medarbetare hölls alltjämt fångna. Det fanns inget tvivel om att all information skulle delas med familjen Mueller, men eftersom förövarna hade övertaget bedömde vi att allt som skulle överraska dem kunde försvåra den extremt känsliga och farliga situationen. Förövarna var kända för att skada och döda människor vid minsta nyck. Därför gjorde vi bedömningen att alla indikationer på att våra medarbetare hade smugglat ut ett brev skulle öka risken för samtliga tillfångatagna. Samma bedömning gjordes för den händelse att någon annan än de frisläppta kvinnorna skulle använda e-postadressen. Vi ansåg därför att det var klokast att vänta innan vi gav adressen till Kayla Muellers familj.

Potentiella måltavlor

Våra två manliga medarbetare släpptes den 14 maj. Vi ville först säkerställa att de kom ut ur landet på ett tryggt sätt och att de sedan fick det stöd som de behövde. Vi behövde också få veta ifall ytterligare hot riktats mot våra hundratals medarbetare i Syrien eller i grannländerna eftersom de kunde utgöra potentiella måltavlor för IS. Detsamma gällde de av våra medarbetare som varit inblandade i diskussionerna kring frisläppandet av våra bortförda medarbetare. När allt detta var genomfört delade vi den 23 maj 2014 med oss av e-postadressen till familjen Mueller. Vi beklagar att Marsha Mueller behövde ta kontakt med oss innan vi gjorde det. Vi borde ha tagit kontakt med familjen först och vi har bett familjen Mueller om ursäkt för det.

Sju månader senare, den 6 februari 2015, kom den fruktansvärda nyheten att Kayla Mueller var död. Efter rapporter om att hon var anställd av Läkare Utan Gränser publicerade vi ett uttalande där vi förklarade att hon inte var det. Det var ett fåordigt uttalande som var okänsligt med tanke på situationens allvar, de liv som var inblandade och familjens sorg. För detta har vi personligen bett familjen Mueller om ursäkt i deras hem. En ursäkt som vi upprepat i intervjuer med ABC och som vi vill upprepa än en gång.

Kan tvingas stänga projekt

Ursäkter har dock sina begränsningar, inte minst ställd inför en sådan oerhörd smärta och tankar kring hur det hade kunnat förlöpa. Vi är en organisation som arbetar i konfliktområden och vi har sett flera av våra kollegor och vänner dö när de försökt ge akut hjälp, därför vet vi detta alltför väl. Vid denna tidpunkt bad familjen Mueller oss att aktivt ingripa för att bidra till Kayla Muellers frigivning, och vi gjorde inte det.

Det finns flera anledningar till detta. Riskerna är inte begränsade till en specifik plats. Om Läkare Utan Gränser av potentiella förövare skulle betraktas som en organisation som förhandlar om frigivning av personer som inte är anställda av oss, skulle det utan tvekan öka risknivån på många platser. Det skulle även försätta våra medicinska projekt, vår fältpersonal och våra patienter i fara, och möjligen även tvinga oss att stänga projekt där behoven ofta är akuta.

Utsatte sig för stor fara

Läkare Utan Gränser är en akut medicinsk organisation. Vi är inga förhandlare i samband med gisslantagningar. Om medarbetare blir bortförda utser vi erfarna personer inom organisationen som fullt ut ägnar sig åt att försöka få till stånd ett frisläppande. Detta innebär betydande personliga risker; några av de personer som var inblandade i arbetet med att få våra medarbetare i Syrien frisläppta utsatte sig för stor fara.

Det finns en inneboende risk i det humanitära arbetet i konfliktområden. Men vi förlitar oss på personer som är villiga att ta dessa risker för att nå människor i nöd runt om i världen. Det är fruktansvärt att individer som Kayla Mueller, med en liknande inställning, dör i sin ansträngning att hjälpa samma slags människor.

Läkare Utan Gränser (Médecins Sans Frontières/MSF) är en medicinsk humanitär organisation som bildades 1971 och arbetar i konflikter, sjukdomsutbrott, naturkatastrofer och på platser där människor saknar tillgång till annan livräddande sjukvård. Våra team finns på plats i närmare 70 länder och 2015 behandlades fler än 8,6 miljoner patienter.

I fokus

Athmahlägret i norra Syrien. En pojke får sin brännskada omlagd.

Syrien

Varför arbetar vi i Syrien?

  • Väpnad konflikt 
  • Flyktingar
Människor på flykt undan våld i Kongo-Kinshasa. Läkare Utan Gränser gör ofta insatser i flyktingkriser.

Flyktingar

Vi arbetar världen över för att bistå flyktingar och internflyktingar med allt från psykologisk vård till livsviktig näringsersättning.

Ett av våra räddningsteam närmar sig en flyktingbåt för att ta personerna till räddningsfartyget MY Phoenix.

Medelhavet

Tiotusentals människor flyr från våld och oroligheter i sina hemländer och beger sig iväg på en farlig resa över Medelhavet till Europa.