Hoppa till huvudinnehåll

VACCIN - EN LOGISTISK UTMANING

Publicerad 23 april 2014
Ett av fem barn saknar ett fullgott vaccinationsskydd idag. FOTO: Yann Libessart

Vaccin är ett av de viktigaste medicinska hjälpmedlen som finns för att skydda barns hälsa. Men samtidigt som det kan rädda liv är vaccin en stor utmaning att hantera i fattiga länder. De flesta vaccin måste förvaras i 2-8 grader, annars finns en risk att de inte längre går att använda. Att förvara, transportera och administrera vaccin på många av de platser där vi arbetar är därför en av våra största logistiska utmaningar.

I rika länder, med tillförlitlig elförsörjning till kylskåp och annat, är det lätt att frakta och förvara vaccin inom de angivna temperaturerna. Men på många andra håll i världen, speciellt i varma länder som i Afrika söder om Sahara, är det ofta svårt eller till och med omöjligt. Elektriciteten kommer och går. I ett land som Tchad kan temperaturen stiga till 45 grader vilket leder till stora svårigheter att hålla vaccinet vid rätt temperatur. För att minimera risken att de förstörs använder vi oss av en så kallad kylkedja som gör det möjligt att hålla vaccinet vid rätt temperatur, hela vägen från fabriken och ut till barnen som behöver dem.

En ömtålig balans

Alltsammans börjar på lagret i Bryssel eller någon annanstans. Vaccinet lastas på lastbilar som är försedda med kylskåp som även innehåller kylklampar, som extra skydd mot eventuella strömavbrott. De lastas sedan på flygplan istället för lastfartyg. Eftersom flygtransporter går snabbare minskar risken att kylkedjan bryts.

När vaccinet är framme i det land där de ska användas flyttar vi över det till kylskåp i våra lager. Där sätter våra logistiker ihop beställningar till vaccinationsplatserna. De paketerar vaccinet i ett slags kylväskor med isklampar och utrustade med speciella termometrar. När vaccinet är framme vid vaccinationsplatserna kan vi avläsa på termometrarna om vaccinet blev för varmt eller för kallt längs vägen.

Svåra transporter

Oftast använder vi fyrhjulsdrivna bilar för att nå ut på landsbygden med vaccinet. På de platser där vägarna är oframkomliga eller förvandlats till stigar använder vi oss av motorcyklar eller går till fots.

– Ju närmare patienten vi kommer, desto svårare kan transporten bli. Till exempel får vi ofta bära stora kylväskor genom oländig terräng som måste rensas från vegetation för att vi ska kunna ta oss fram. Ibland måste vi korsa floder för att nå fram till vaccinationsplatserna, säger Malcolm Townsend som är logistiker med ansvar för kylkedjor.

Om vi lyckas hålla rätt temperatur kan vi samtidigt minimera risken att vaccinet kanske inte går att använda. Vi vaccinerar sedan hundratals barn i vaccinationskampanjer som pågår i flera dagar. Kampanjerna organiseras oftast mot sjukdomar som mässling, gula febern eller hjärnhinneinflammation, men det finns även andra sjukdomar som kan ingå i en vaccinationskampanj.

Kylkedjan är dyr att hantera och det är svårt att kontrollera slutresultatet. Om någon länk i kedjan inte fungerar som den ska blir vaccinet för varmt eller för kallt och därmed oanvändbart. Och för sjukvårdskliniker i fattiga länder, där vaccinet ibland förvaras i veckor eller månader innan det används, kan kylväskor inte kompensera bristen på fungerande kylskåp. Vad som krävs är en lösning där kylskåp inte längre är nödvändiga.

Ett bättre sätt

Att förbättra och förenkla kylkedjan är viktigt. Samtidigt poängterar Läkare Utan Gränser vikten av att även utveckla vaccinen.

Vi uppmanar läkemedelsbolagen att utveckla vaccin som är enklare att använda och mer värmetåliga så att de kan användas utanför kylkedjan. Vi vill även att tillverkarna samlar data för att öka kunskapen om hur deras vaccin påverkas av att inte vara kylda och sedan använder denna information till att öka flexibiliteten när det gäller rekommendationer kring förvaringen. En del vaccin är kända för att vara mindre känsliga än andra och kan i princip klara sig i perioder utan att vara kylda.

Hittills är det bara ett vaccin som har godkänts för användning utanför kylkedjan. Ett vaccin mot hjärnhinneinflammation (meningit A), det så kallade MenAfriVac, utvecklades speciellt för den del av Afrika där sjukdomen är som allra vanligast och där det extremt varma klimatet gör det mycket svårt att hålla vaccinet kylt. Genom att utföra studier på vaccinet i sin verkliga miljö kom man på att MenAfriVac förblev lika effektivt med en flexibel kylkedja, det vill säga utan att vara nedkylt hela tiden. Genom att ta bort den dyra kylkedjan kunde kostnaden för att vaccinera en patient minskas till hälften. Och bäst av allt, en flexibel kylkedja gör att vi kan nå fler barn.

Egen forskningsenhet

Inom Läkare Utan Gränser har vi även börjat samla egen data. Epicentre, som är Läkare Utan Gränsers forskningsenhet, har utfört en studie i Tchad på stelkrampsvaccin för att se hur effektivt det var utan nedkylning. Vaccinet förvarades i 30 dagar i temperaturer upp till 40 grader. Resultaten visade att deltagarna i undersökningen fick ett tillräckligt skydd mot stelkramp.

Idag saknar vart femte barn i världen ett fullgott vaccinationsskydd. Det är 22 miljoner barn. Med vaccin som klarar sig utan nedkylning kan hälsoministerier och humanitära aktörer som Läkare Utan Gränser ge detta livsavgörande skydd till fler barn, även till dem som är svårast att nå.

HUR KAN DU STÖDJA VÅRT ARBETE?

Det är tack vare dina och andras donationer som vi kan vara oberoende, neutrala och opartiska – en förutsättning för vårt arbete i konfliktområden. Med ett regelbundet stöd ser du till att vi har resurserna som behövs för att agera snabbt.
Bli månadsgivare nu