Hoppa till huvudinnehåll

"Vi känner oss ödmjuka av deras mod" - en dag ombord fartyget Ocean Viking

Publicerad 23 augusti 2019
Stefanie tar pulsen på en av männen som räddats på Medelhavet
Foto: Hannah Wallace Bowman / Läkare Utan Gränser
Stefanie tar pulsen på en man som räddats från Medelhavet

Av Stefanie, medicinskt ansvarig ombord Ocean Viking

Efter var och en av de fyra räddningarna har vår personal gjort en första medicinsk bedömning där de undersöker vårdbehoven hos de som räddats. Förutom att se över fysiska ärr, sår och andra åkommor som kräver direkt behandling, så identifierar vi de som kräver ytterligare psykiskt stöd. 

När människor räddas är de helt utmattade. De har spenderat många timmar till havs utan sömn, vatten eller mat. När de får komma ombord på vårt fartyg brukar de ofta vara uttorkade och  fysiskt svaga. De lider av yrsel, hypo- eller hypertermi och har brännskador, som ofta orsakas av den farliga blandningen av havsvatten och bränsle eller från solen.

Efter det första dygnet börjar människor återhämta sig. Men under de nästkommande dagarna så fortsätter de att komma till oss med mindre åkommor som kan vara allt från ont i kroppen, illamående, magsmärtor eller att de känner sig svaga. Dessa symptom är ofta psykosomatiska, vilket innebär att kroppen reagerar fysiskt på ett psykologiskt trauma som behöver bearbetas.

Det är ofta under de första konsultationerna som vi identifierar de personer som är psykiskt stressade. Vi ser att de ofta flyger iväg i tankarna och blir tomma i blicken. De reagerar annorlunda än man kan förvänta sig av andra patienter. Det kan yttra sig i en högre eller lägre känslighet för smärta, en ökad försiktighet, eller till och med ovanliga fysiska reaktioner på vissa mediciner.

Traumat som de räddade upplever är ofta inte bundet till en specifik händelse. Ibland är det resultatet av åratal av olika situationer de blivit exponerade för sedan de var barn. Många berättar att de vuxit upp i konfliktområden och har varit tvungna att fly med sin familj. Vissa har förlorat släktingar och varit tvungna att genomföra den farliga resan genom öknen till Libyen ensamma.

De flesta minderåriga ombord har aldrig upplevt hur det känns att leva eller leka på en stabil och trygg plats. De är dock väl bekanta med att vara på sin vakt, att vara omgiven av ångest och tvivel, samt att alltid vara i rörelse. Under våra samtal med dem så möts vi ofta av intrycket att det här sättet att leva har blivit "normalt" för dem.

Nu har vi 356 människor ombord och det är viktigt att vi spenderar tid med varje individ. Vissa har inte varit i kontakt med sina vänner eller familj under en lång period. Den medicinska undersökningen ombord kan vara första gången på länge som någon lyssnar på dem eller behandlar dem med värdighet.

Vissa av de som kommer till vår klinik brister ut i tårar eftersom de inte är vana vid uppmärksamheten eller att bli bemötta med respekt. Vissa känner att de inte förtjänar uppmärksamheten, oavsett om den är medicinsk eller ej.

En ung man som alltid har känt sig osynlig kanske får dela med sig av sin historia för första gången. På kliniken har vi privilegiet att kunna erbjuda en säker plats som tillåter stunder av självreflektion och insikter. Vi känner oss ödmjuka av deras mod och lyssnar på vad de har att säga.

Förutom att behandla fysiska sår och åkommor försöker vi att erbjuda grundläggande psykologisk första-hjälpen. Men vad de faktiskt behöver är större stöd än vi någonsin kommer att kunna erbjuda under den korta tid vi befinner oss på fartyget.

Efter den traumatiserande resan från sina hemländer, genom Libyen till en gummibåt, så kommer all fördröjning av att få gå iland i en trygg hamn förvärra känslan av ångest och fortsätta att bidra till att de känner sig värdelösa och ovälkomna.
 

En operationssal där en patient förbereds för operation.

Svåra tider, enkelt val

Krig, kriser och katastrofer avlöser varandra. Det kan kännas överväldigande. Men mitt i allt det svåra finns något enkelt: valet att agera. Tillsammans med dig ger vi sjukvård och humanitärt stöd till dem som behöver det mest.
Bli månadsgivare