Att föda barn kan vara förenat med risker. I Afghanistan är komplicerade förlossningar inte ovanligt, men många kvinnor saknar tillgång till vård och tvingas föda i hemmet. I Dasht-e-Barchi-distriktet, västra Kabul, öppnar vi en mödravårdsklinik som främst fokuserar på att assistera kvinnor under komplicerade förlossningar.
Klockan är fyra på morgonen.
Vi väcks av ett telefonsamtal och springer genast mot mödravårdsavdelningen. Kabul sover, men inne på sjukhuset är det full aktivitet. Blandningen av stress, oro och spänning är påtaglig. Det är dock förståeligt.
När teamet tidigare i år första gången satte sin fot för på sjukhuset var byggnaden helt tom – nu är det en mödravårdsklinik med 42 sängplatser. Att sjösätta projektet har varit inte helt olikt en komplicerad förlossning. Men nu, nio månader senare, är kliniken öppen och mitt i natten är det en kvinna som drabbas av komplikationer och behöver förlösas akut. Inifrån förlossningsrummet hörs det att folk rör sig och pratar Dari med dämpade röster.
- Mina, 17 år, hennes första graviditet – förlossningsvägarna är blockerade.
Hon ligger i sängen och har redan haft värkar i flera timmar. Hon är tyst men hennes ansikte är förvridet av smärta. Hennes bebis är för stor, och kommer inte att kunna förlösas den vanliga vägen – hon kommer att behöva ett akut kejsarsnitt. I Afghanistan är det inte ovanligt med liknande komplikationer, men det saknas sjukvårdsinrättningar som kan hantera dessa problem, även i huvudstaden. Många kvinnor och deras familjer har inte heller möjlighet att betala för privat medicinsk rådgivning och ofta slutar det med att de föder i hemmet. Om det uppstår komplikationer och sjukvård saknas kan en förlossning leda till döden.
Vår personal fokuserar på dessa komplicerade förlossningar och räddar livet på mödrar och deras barn som inte får tillgång till specialiserad vård någon annanstans.
Mina måste opereras snart. Vår barnmorska Daniela beslutar sig för att lämna över henne till operationsteamet som består av sjuksköterskan Renate och Diana som är gynekolog. Tillsammans har de 115 års medicinsk erfarenhet, och är luttrade efter att ha arbetat under flera år i våra projekt världen över. Det är viktigt med ett team med veteraner när man ska utbilda de 23 barnmorskor, 21 sjuksköterskor och fyra gynekologer som nyligen rekryterades till den nya avdelningen.
Sjukhuset är lokaliserat mitt i en hektisk marknad, bakom en bensinmack. Det är - tillsammans med tre små vårdcentraler - det enda alternativet som erbjuder offentlig sjukvård i området. Man beräknar att befolkningen i denna del av Kabul har tiodubblats under de senaste tio åren, och det bor uppskattningsvis en miljon människor i det här området. Vår mödravårdsklinik kommer inte kunna möta allas behov, men beräknar att man kommer att assistera vid 600 förlossningar i månaden och att runt 130 av dessa kommer att vara komplicerade födslar.
Lamporna blänker i operationssalen och all utrustning – från sonderna till anestesimaskinen – är nyinköpt. Allting har blivit testat under den senaste veckan. För att starta ett nytt projekt måste man kunna lita på vad som händer bakom kulisserna. Logistikteamet har jobbat i flera månader för att restaurera den mödravårdsklinik som tidigare hade funnits på sjukhuset. De har siktat på att nå den höga standard som Läkare Utan Gränser har gjort sig kända för i Afghanistan.
Klockan är fem. Ett barn gråter - det är en pojke som väger 3,3 kilo. Mina mår bra och hämtar andan. Hon har inte tänkt ut något namn ännu, men hon har tid nu.
