Idag tillträder Mari Mörth som ny generalsekreterare för Läkare Utan Gränser i Sverige. I april besökte hon tre av Läkare Utan Gränsers projekt i Sydsudan och såg de stora humanitära behoven i landet. Läs mer om hennes möten med patienter i fält.
”Tiotusentals människor i Sydsudan saknar tillgång till sjukvård. Det fick jag se med egna ögon, när jag besökte tre av Läkare Utan Gränsers projekt i april. Våldsamma konflikter har tvingat miljontals människor på flykt, sjukhus och vårdcentraler är förstörda eller har i vissa områden aldrig ens funnits. Jag mötte tre patienter som är exempel på hur människor lever idag i landet och som visar hur viktigt det är att Läkare Utan Gränser fortsätter att engagera sig i Sydsudan.”
KALA AZAR ÄR EN DÖDSDOM FÖR DEM SOM INTE FÅR BEHANDLING
På vårt sjukhus i flyktinglägret i Malakal, i norra Sydsudan, träffar jag 16-åriga Ahla Papiti och hennes nyfödda dotter Fatima. Ahla har drabbats av kala azar, en tropisk infektionssjukdom som smittar genom sandflugor. Kala azar är dödlig om den inte behandlas, sjukdomen angriper mjälten och gör kroppen väldigt svag. När Ahla kom till sjukhuset visste hon inte att hon hade kala azar. Hon sökte vård, eftersom hon var orolig för sin nyfödda dotter som bara vägde 1080 gram. Barnet är för tidigt fö och kom antagligen till världen redan i vecka 30. På sjukhuset matades Fatima genom en slang i näsan, eftersom flickan inte ännu hade utvecklat sugreflexen för att kunna dricka själv.
När barnet så småningom började må bättre blev den nyblivna mamman Ahla sjuk. Hon var extremt smal och så svag att hon inte kunde stå upp. Ett blodtest visade att hon hade insjuknat i kala azar. Sjukdomen är antagligen anledningen till att dottern föddes för tidigt. Fatima fick injektioner mot parasitsjukdomen i 17 dagar och är nu nästan helt återsällt igen. Hon är kvar med dottern på sjukhuset, eftersom bebisen fortfarande bara väger runt 1200 gram. Först när Fatima har gått upp i vikt några hundra gram till kommer mamman och dottern bli utskrivna. Annars är risken för stor att barnet blir sjukt. Fatima måste klara livet i flyktinglägret där 25000 människor bor under mycket svåra levnadsförhållanden, därför måste hon bli lite starkare först.
ENDA KLINIKEN SOM BEHANDLAR TUBERKULOS
I Wau Shilluk kommer en äldre man till Läkare Utan Gränsers mottagning. Anyang Alung vet inte exakt hur gammal han är, men gissar på ungefär 67 år. Mannen bor här i Wau Shilluk, en by som egentligen bara har runt 3000 invånare men dit 40000 personer har flytt från våldet i den närliggande storstaden Malakal. Anyang Alung måste använda en träpinne för att gå från väntområdet till behandlingstältet, eftersom han är lite vinglig. Han berättar för sjuksköterskan att han har hostat i två veckor. Hon kollar hans vikt och tar tempen och en läkare lyssnar av lungorna med ett stetoskop. Anyang Alung blir registrerad som ett misstänkt tuberkulosfall.
Den äldre mannen har kommit till Läkare Utan Gränsers tältmottagning här i byn, eftersom vi är den enda organisationen som behandlar tuberkulospatienter i hela Upper Nile State. Tidigare jobbade vi på det lokala sjukhuset i Malakal. Men under en våldsam attack i februari förra året stormade väpnade män Malakal Teaching Hospital och 14 personer sköts till döds under attacken. Sedan våldet blossade upp har mer än 100000 invånare flytt från Malakal, en del av dem till Wau Shilluk. Läkare Utan Gränser har förflyttat sina aktiviteter till flyktinglägren för att vara nära patienter som Anyang Alung. Han får antibiotika av sjuksköterskan, eftersom det ännu inte klart om han har tuberkulos. Han lovar att komma tillbaka om en vecka fören uppföljande undersökning. Om antiobiotikan inte ger effekt kommer han då att testas för tuberkulos.
BRÖSTMJÖLK KAN RÄDDA LIV I PIBOR
En liten flicka kom till världen när jag besökte vår klinik i Pibor i östra delen av Sydsudan. För mamman Mary Nyathi är detta hennes elfte graviditet, men inget av barnen lever. Mary har haft åtta missfall och två barn dog snart efter förlossningen. Här på kliniken fick hon hjälp av en utbildad barnmorska under förlossningen och alla är lättade, när det visar sig att den nyfödda dottern är frisk. Men hon är född för tidigt och väger bara 1700 gram. Den danska barnmorskan tror att barnet kommer att klara sig om hon äter bra. Om.
På den lilla kliniken i Pibor finns inte möjlighet att specialmata barnet, därför är det viktigt att mamman kommer igång med amningen. Men Mary och hennes man är emot det. De tror att bröstmjölk är skadlig och att amningen har lett till att deras andra barn har dött. Många kvinnor här i regionen har väldigt lite kunskap om hur kroppen fungerar. De kommer inte på kontrollbesök under graviditeten och de flesta kvinnor föder sina barn hemma. Barnmorskan och hennes sydsudanesiska kolleger tar sig tid att prata med föräldrarna. De förklarar att bröstmjölk är livsviktig för det lilla barnet. Då det är svårt att få tag på rent vatten här i Pibor finns det risk att dottern blir sjuk om de ger henne mjölkersättning. Först är föräldrarna skeptiska. Men efter en halvtimmes diskussion går de med på att Mary ska testa att amma. Barnmorskan lägger barnet vid Marys bröst och så småningom börjar hon dricka. Nu har flickan en chans att klara sig.
