Hoppa till huvudinnehåll

Typer av projekt

Ett mobilt sjukvårdsteam anländer till en by i Sydsudan
Foto: Frederic NOY
Ett mobilt sjukvårdsteam anländer till en isolerad by i norra Sydsudan.

Grunden i humanitärt arbete är att rädda liv och lindra lidandet bland människor som befinner sig i akuta kriser och därmed bidra till att de kan bygga upp sina liv och samhällen igen. 

I de länder där vi arbetar har vanligtvis en eller flera av följande kriser inträffat eller pågår fortfarande; väpnade konflikter, epidemier, undernäring, naturkatastrofer eller bristande tillgång till sjukvård.

Väpnade konflikter

I många länder ger vi sjukvård till människor som befinner sig i krigsområden. Vissa har skadats av skottlossning, kniv- eller machetesår, bombningar, misshandel eller sexuellt våld. Andra är avskurna från sjukvård eller förnekas möjligheten att söka den vård de behöver. Det kan vara en gravid kvinna som i behov av förlossningsvård, eller någon med en kronisk sjukdom som inte har tillgång till mediciner. Konsekvenserna av en konflikt är många, därför har vi i alla tider försökt göra snabba, fokuserade och flexibla insatser för att nå dem som behöver sjukvård.

Förutom att hjälpa människor som är fast inne i konfliktområden, bistår vi även flyktingar och internflyktingar som sökt skydd i tillfälliga läger av olika slag.

Epidemier

Vi har lång erfarenhet av att arbeta med epidemiska utbrott av kolera, hjärnhinneinflammation, mässling, malaria och andra infektionssjukdomar som sprids snabbt och kan vara dödliga om de inte behandlas.

Sedan många år tillbaka arbetar vi också med behandling av förödande pandemier som hiv/aids och tuberkulos (tbc), den vanligaste dödsorsaken bland människor med hiv/aids. Vi behandlar också försummade sjukdomar som kala azar, sömnsjuka och Chagas sjukdom. Det är sjukdomar som framför allt drabbar världens fattigaste människor och för vilka det än så länge finns få effektiva behandlingar. Dessutom behandlar vi personer som drabbats av läkemedelsresistenta former av tuberkulos, vilket kräver långa behandlingar som kan ge mycket svåra biverkningar.

Undernäring

Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) har uppskattningsvis 150 miljoner barn i världen en hämmad tillväxt på grund av undernäring. Undernäring är en bidragande orsak vid minst 45 procent av dödsfallen bland barn under fem år som inträffar varje år. Detta sker främst i låg- och medelinkomstländer.

Varje år behandlar vi tusentals undernärda barn i öppna program och på kliniker. I många fall använde teamen en särskild terapeutisk näringsprodukt (så kallad ready-to-use therapeutic food, RUTF) , en revolutionerande produkt som lett till ett nytt sätt att behandla undernäring. Den näringsrika mjölk- och jordnötsbaserade pastan innehåller alla mineraler, vitaminer och näringsämnen som snabbt växande barn behöver för sin utveckling. I traditionella behandlingsprogram läggs gravt undernärda barn in på sjukhus i flera veckor för att få behandling. Eftersom familjerna kan få RUTF för flera veckors bruk kan barnen numera behandlas hemma, vilket innebär att långt fler barn kan behandlas än någonsin tidigare.

Naturkatastrofer

Inom loppet av några minuter kan naturkatastrofer som jordbävningar, översvämningar och orkaner förändra livet för en hel befolkning. Tusentals människor kan skadas eller bli traumatiserade av att ha förlorat hem och familj. Livsviktiga samhällsstrukturer som sjukvård, el- och vattenförsörjning kan slås ut och förstörda vägar försvåra möjligheten till transport. Att snabbt nå ut med sjukvård och akutinsatser är avgörande för att skydda och ta hand om de överlevande.

Efter mer än 40 års erfarenhet av katastrofarbete har vi blivit experter på att snabbt sätta in akutinsatser under svåra omständigheter, oavsett om det gäller storskaliga katastrofer som jordbävningen i Haiti 2010 eller mer begränsade kriser som översvämningarna i Malawi 2014 eller cyklonen Idai, som vållade stor förödelse i Moçambique, Zimbabwe och Malawi 2019. 

Utestängda från sjukvård

I många delar av världen finns marginaliserade grupper som av olika skäl inte har tillgång till den vård de behöver. Det kan röra sig om flyktingar, internflyktingar, migranter, minoriteter, arbetslösa, interner, personer med hiv/aids eller tuberkulos, personer som säljer sex, personer som använder droger och gatubarn. En anledning till att de inte får den vård de behöver kan vara att de är rädda för stigmatisering och därför ovilliga att söka hjälp. En annan orsak kan vara att den offentliga sjukvården medvetet försummar eller utestänger dem.

När detta är fallet försöker Läkare Utan Gränser bistå med den vård som saknas och uppmanar regeringarna att se till att alla får den sjukvård de behöver. I länder som Bangladesh och Honduras tillhandahåller Läkare Utan Gränsers team medicinsk vård, socialt stöd och psykologisk hjälp till dem som är utestängda från den offentliga vården. Vi försöker också påverka lokala och nationella myndigheter och det civila samhället för att förbättra patienternas tillgång till sjukvård och öka den sociala acceptansen.

Expertis

Sedan starten har vårt arbete krävt specialiserat medicinskt och logistiskt stöd och att medicinska avdelningar arbetar tillsammans för att se till att framsteg inom forskning och utveckling införlivas i våra rutiner. Det är en ständigt pågående process som vi hela tiden strävar efter att förbättra och utöka. Ett konkret exempel är att vi numera har färdigpackade kit med specialiserad medicinsk utrustning som gör att teamen kan börja rädda liv så snart de är på plats.

Det finns skräddarsydda medicinska kit för olika typer av kriser, geografiska förhållanden och klimat. Ett kit kan innehålla allt som behövs för att sätta upp en hel operationssal, eller alla de förnödenheter som behövs för att så snabbt som möjligt behandla hundratals kolerapatienter. I Pakistan 2005, Haiti 2010 och i Filippinerna 2013 använde vi uppblåsbara sjukhus för att kunna ge patienterna bästa tänkbara vård, trots omständigheterna.

Vi har även omfattande kunskaper inom epidemiologi och har vid upprepade insatser diagnostiserat och kontrollerat utbrott av kolera, hjärnhinneinflammation, mässling och även blyförgiftning genom akuta vaccinationskampanjer och behandling av sjuka.

Epicentre, Läkare Utan Gränsers epidemiologiska forskningsenhet, genomför undersökningar och studier för att göra det lättare för teamen att förstå de medicinska behoven i en humanitär kris. Enheten strävar också efter att förbättra behandlingar och protokoll liksom att utveckla högkvalitativa vårdinsatser i våra projekt. Forskning från Epicentre och Läkare Utan Gränser som publicerades 2006 visar till exempel att snabba insatser med massvaccinationer mot mässling i Afrika kan minska sjukdomsbördan, även när epidemin redan pågår. Resultaten sporrade Världshälsoorganisationen att ändra sina rutiner vid mässlingsinsatser, tidigare antog man att massvaccinationer var av begränsat värde när ett utbrott redan pågick. På senare tid har Epicentre kunnat visa att en metod för att nå ut med förebyggande malariabehandling, så kallad Seasonal Malaria Chemoprevention (SMC), som använts i Mali och Tchad bidrog till att minska fallen av malaria under den tid på året då de flesta människor traditionellt insjuknar.

Medicinska data och forskning från vår verksamhet publiceras regelbundet i vetenskapliga tidskrifter och andra tidningar. Vi publicerar även rapporter om specifika hälsofrågor som till exempel sexuellt våld och hiv/aids bland barn.