Det är vår humanistiska plikt att dela med oss | Médecins Sans Frontières Sweden

Att testamentera till en organisation är en solidarisk handling. Det tycker Ruby Anderson som efter många år som givare har valt att skriva in Läkare Utan Gränser i sitt testamente. Nu vill hon inspirera andra att göra samma sak.

Det är en varm sommardag i Hallonbergen. Ruby har kortärmat och stora röda solglasögon. Det är svårt att undgå tatueringarna som täcker nästan hela armarna. »Tomorrow and tomorrow, and tomorrow«, »Out out brief candle«. Alla är Shakespeare-citat eller motiv.

– När jag gjorde min första tatuering tänkte jag att det var en lyxgrej, så då skänkte jag lika mycket som tatueringen kostade till Läkare Utan Gränser, berättar Ruby.

Att det är just Shakespeare har ett enkelt svar.

– Jag har skrivit böcker om Shakespeare, om mitt personliga förhållande till honom och om varför han fortfarande är så viktig i vårt samhälle.

Ruby är 74 år och har valt att testamentera till Läkare Utan Gränser. Beslutet var till stor del grundat i solidaritet.

En person i stora solglasögon och många tatueringar på armen står utomhus — Ruby tycker det är en plikt att dela med sig. Photo: Linnea Boström

– Det är vår humanistiska plikt att dela med oss, tycker jag. Och jag har inte heller några barn. Jag tror att det finns många som jag som tycker att pengarna ska gå till något bra.

Läkare Utan Gränser var en av de första organisationer som Ruby började stödja. Hon har varit månadsgivare sedan 2001 och har, förutom tatueringsinitiativet, även skänkt pengar i samband med att hon sålt sina böcker. Ruby har stor respekt för de humanitära principerna.

– Ni hjälper alla. I konflikter tar ni inte någons sida, det tycker jag är viktigt, förklarar hon.

"Det är bra att vara lite arg"

Orättvisor och ojämlikhet väcker ilska hos Ruby.

– Det är bra att vara lite arg, på rätt saker och i rätt mängd så att man inte brinner upp själv. Orättvisor kan man ju faktiskt bekämpa, om bara viljan finns.

Ruby som själv länge sköt upp beslutet att testamentera, vet hur viktigt det är att få någon slags push. För henne kom den i form av ett mejl från Läkare Utan Gränser. Nu hoppas hon själv kunna vara faktorn som får fler att ta beslutet.

– Jag tror att det finns många som jag som tänker på att testamentera men som inte kommer till handling. Jag hoppas att det här når ut och inspirerar folk.

Innan vi skiljs åt berättar Ruby om sitt senaste projekt. Hon är med i ett teatersällskap och regisserar just nu en pjäs som de ska spela upp på ett äldreboende. Pjäsförfattaren? Shakespeare, så klart.

Kom igång med testamentet

Läs fler intervjuer

"Det är vår humanistiska plikt att dela med oss"

"Det är bra att vara lite arg"