Genom Accesskampanjen kämpar vi för att alla människor ska få tillgång till den behandling de behöver för att överleva.
Tänk dig att du blivit allvarligt sjuk, och att det inte finns någon behandling mot sjukdomen du lider av. Eller att medicinen kostar hela din månadslön – till och med årslön. Så ser verkligheten ut för många.
Miljontals människor dör varje år i sjukdomar som hade kunnat förebyggas eller behandlas. När Läkare Utan Gränser tilldelades Nobels fredspris 1999 använde vi prispengarna till att starta en kampanj för att ändra på den här orättvisan, under parollen "läkemedel ska inte vara en lyxvara!"
Höga priser och brist på behandling
Vilka hinder är det då som gör att inte alla människor får tillgång till den medicin de behöver? Läkemedelsbolaget med patent på ett visst läkemedel kan ha satt ett så högt pris på det att människor helt enkelt inte har råd att köpa preparatet. Patent för läkemedel är ofta långa – över 20 år – och under den tiden hindras andra tillverkare från att producera billigare kopior.
Mot en del sjukdomar existerar det inte ens någon behandling. För andra finns det bara gamla och ineffektiva mediciner med svåra biverkningar. Det kan bero på att preparat slutat säljas eller att det inte forskats tillräckligt kring sjukdomen i fråga. Huvuddelen av medicinsk forskning och utveckling är inte anpassad till den medicinska och sociala miljön som flertalet människor i Asien och Afrika lever i. När de drabbade inte har tillräckliga ekonomiska resurser finns det inte heller några incitament för den vinstdrivna läkemedelsindustrin att satsa på deras sjukdomar.
Milstolpar - 20 år av högljudda protester
- 1999
Kampanjen lanseras. Tidigare har Läkare Utan Gränser talat ut offentligt när regeringars eller militära gruppers agerande lett till humanitärt lidande, men det här är första gången vi tar oss an läkemedelsindustrin. De första striderna blir för att öka tillgången till effektiv medicin mot hiv/aids, sömnsjuka och malaria.
- 2000
Våra team i Thailand bryter mot internationella handelsbestämmelser och lyckas importera hivläkemedel till döende aidspatienter genom patientklubbar i Malaysia.
- 2001
Läkare Utan Gränser och WHO förhandlar med läkemedelsbolaget Aventis för att de ska återuppta produktionen av sömnsjukeläkemedel. Till slut ger bolaget med sig.
- 2003
Vi driver kampanjen ”ACT now” för mer effektiv behandling mot malaria. Den leder till att WHO inkluderar ACT i sina riktlinjer och att flera afrikanska länder inför behandlingen.
- 2006
Novartis stämmer Indien för landets patentlagar, något som äventyrar miljontals människors tillgång till lågprismedicin. Vi säkrar över 500 000 signaturer för att få läkemedelsbolaget att dra tillbaka stämningen. 2013 kommer domen: Novartis förlorar målet.
- 2007
Vi kräver förbättrad kvalitet på terapeutiska näringsprodukter till undernärda barn, och visar på fördelarna med »ready-to-use foods«. Efter bara några år är näringsprodukterna en hörnsten i humanitära insatser.
- 2010
Läkare Utan Gränser är med och upprättar en medicinsk patentpool där läkemedelsbolag uppmuntras att licensiera tillverkning av generiska versioner. Den första licensieringen, för hivläkemedel, sker samma år.
- 2014
I kölvattnet av ebolautbrottet i Västafrika stöttar vi nya läkemedelsstudier och driver på för mer prisvärda diagnostiska verktyg. 2019 kommer den goda nyheten att två nya preparat visat sig effektiva.
- 2017
Vi säkrar tillgång till lågprisversioner av hepatit C-läkemedel och kan på så vis erbjuda behandling till fler patienter.
- 2018
DNDi lanserar en effektiv medicin mot sömnsjuka som kan tas i tablettform – långt från den dödliga arsenikbehandlingen på 1990-talet.
Ny hot på horisonten
Mycket har förändrats sedan kampanjen startade. Även om förutsättningarna för människors hälsa på många sätt förbättrats har nya hälsohot seglat upp på horisonten.
En av dagens stora ödesfrågor är ökningen av läkemedelresistenta infektioner, som beräknas skörda 700 000 liv årligen. Det ställer högre krav på att patienter får tillgång till effektivast möjliga medicin. Men den är oftast också den nyaste, och dyraste.
Närmare 90 procent av världens tuberkulossjuka har inte tillgång till ny medicin. Och över hälften av alla barn som lever med hiv behandlas med äldre, undermåliga läkemedel där risken för resistensutveckling är högre.
