”Vad kommer nästa generation behöva hantera?”

– Vår ö var så vacker, vi drev jordbruk och hade boskap. När vattnet kom förstördes allt. Våra kor och våra grödor dog.

Det berättar 60-åriga Nyanuot Giel Tor från Fangak i delstaten Jonglei i Sydsudan, ett område som sedan 2019 har varit drabbat av cykler av svåra översvämningar som har tvingat människor att lämna sina hem. 

Nyanuot Giel Tor och hennes familj är några av de som tvingats på flykt till följd av översvämningarna. För att överleva fiskar de och samlar ätbara näckrosor i den översvämmade floden. 

Beslut från mötet kommer påverka människors hälsa

Medan världsledare samlas på klimattoppmötet COP31 drabbas människor som Nyanuot Giel Tor redan hårt av klimatförändringarna. Läkare Utan Gränser är på plats under mötet i Antalya i Turkiet för att belysa hur människors hälsa på de platser där vi arbetar påverkas av klimatförändringarna.

– Behoven av sjukvård kommer att växa när planeten värms upp. Humanitära organisationer kommer inte kunna rädda alla som drabbas. Oräkneliga liv kommer gå förlorade om inte klimatåtgärderna drastiskt trappas upp, säger Maria Guevara, internationell medicinsk sekreterare för Läkare Utan Gränser.

Förödande konsekvenser av torka

I Sydsudan syns klimatförändringarnas olika ansikten. Medan vissa delar av landet översvämmas, drabbas andra delar av torka som orsakar förstörda skördar och matosäkerhet. Detsamma sker i Somalia, där fyra regnperioder i följd har uteblivit. Torkans konsekvenser syns på barnen. När Läkare Utan Gränser undersökte barn under fem år i flyktingläger i Baidoa i juli i år visade det sig att nästan hälften led av akut undernäring. 90 procent av alla landets internflyktingar tvingades på flykt till följd av torkan, under årets första kvartal.

– Människorna här i Somalia har gjort väldigt lite för att orsaka klimatförändringarna, men de tvingas leva med konsekvenserna. Beslut som tas på COP31 måste nå platser som Baidoa, i form av rent vatten, sjukvårdsinrättningar som kan ge vård till de som drabbas av torka och översvämningar, och stöd som anländer innan nästa kris, säger Yahya Mohamed, kommunikatör för Läkare Utan Gränser i Somalia.

En plats som riskerar att försvinna

Medan vissa platser hotas av torka och översvämningar riskerar andra att försvinna. Önationen Kiribati i Stilla havet är en sådan plats. Atollerna som utgör Kiribati reser sig bara några få meter över havsytan. Invånarnas bostäder riskerar att svämmas över och saltvatten blandas med grundvattnet.

– Vad kommer nästa generation i Kiribati behöva hantera? undrar Maoto Barekiau, som jobbar med medicinska data för Läkare Utan Gränser i Kiribati.

I år förväntas väderfenomenet El Niño, som når sin topp i december, bli det kraftigaste som någonsin uppmätts. Effekterna av detta syns på platser där våra team arbetar. I Madagaskar har 2026 hittills präglats av cyklon efter cyklon tillsammans med långvarig torka. Katastrofer som dessa förvärrar matosäkerhet, gör att sjukdomar som malaria lätt sprids och försvårar tillgången till sjukvård.

Kraftig El Niño påverkar

Även i Fangak i Sydsudan beräknas El Niño ha påverkat årets översvämningar. Vattenmassorna gör det nästan omöjligt för befolkningen att ta sig fram, inte minst till sjukvårdsinrättningar. Människor har bosatt sig på öar som ligger på högre höjd och tar sig fram med hjälp av kanoter. Men när träden som krävs för att bygga kanoterna översvämmas och dör blir även kanoter en bristvara.

Samtidigt som befolkningen i Sydsudan drabbas hårt, bland annat av klimatförändringarnas effekter, har den globala finansieringen av humanitära insatser i landet minskat. Flera organisationer i Fangak har tvingats skära ner på sitt arbete. 

Maria Guevara har ett tydligt budskap till världsledarna på COP31:

– Det ni förhandlar om är människors hälsa och liv. Inte siffror. De humanitära effekterna av klimatförändringarna är på riktigt och de kommer att förvärras när jorden värms upp.